Hemligheter jag har för min make

Att på torsdag, när dagis är stängt och jag ska vara hemma med barnen, kommer jag/vi att städa garaget. Stackars Make, garaget är heligt för honom. Han tycker att det är hans och verkar närapå ta det som en personangrepp när jag har några som helst synpunkter på något som rör garaget. 

Hela vintern har det varit omöjligt att komma in där eftersom Make, som i sin självbild är en mycket noggran och ordningsam person, bara ställt in en himla massa mög - senast av allt en enorm presenning som han tyckt att det varit överflödigt att vika ihop utan istället liksom samlat ihop, stor som ett moln och tung som ett as. Det gjorde mig vansinnig i helgen, när jag ville komma inför att leta efter en cykelhjälm så jag släpade ut hela åbäket och vek ihop det. Det var som att hantera en tung fallskärm.  Make såg sur ut när han upptäckte mitt tilltag, gick och muttrade och försökte komma på något att anmäka på. Med honom är det alltid så att han hade tänkt göra det men. Inte sällan är men:et att jag tröttnar och gör det istället, fast det skulle ingen av oss kännas vid respektive påpeka. Man väljer sina strider.

På torsdag, då smäller det. Moa-ha-ha!



Eftersom jag bestämmer vad som är snyggt

En sak som inte är snyggt är sandaler där skon liksom slutar långt framför tårna. Att det är mer än ytterst lite sko framtill. En del ser man gå runt med flera centimeter flappande sula. Det är fult. Det är jättefult. 

En annan sak som är fult är strumpbyxor i sandaler eller i sko med öppen tå. Tumregel: Är det för kallt att vara utan strumpbyxor är det även för kallt för sandaler. 

En tredje sak på temat: Sandaler eller skor med öppen tå och omålade tånaglar. Det ser ovårdat ut. 

Så, varsågod för input. 

Grejer grejer grejer grejer

Oj så alldeles för frestande det är att nätshoppa så här i hemmajobbstider. Jag fick hem ett paket från Zalando med en rätt dyr kjol som jag (lite turligt nog) inte trivdes i och skickade tillbaka. Två par skor fick stanna och därmed kunde jag med gott samvete slänga två andra par skor som var både trasiga och slitna.

På Skapamer beställde jag här om dagen en griffeltavelvaxduk! Alltså en mattsvart vaxduk man kan rita på med krita och sedan torka av. Barnen kommer älska! 

I andra änden (så att säga). Fortsatt rensa källaren i helgen. Klar blir man inte, undrar om det någonsin kommer kännas rent där nere? Cementdammet går inte att bli av med, hur mycket man än torkar. Som grädde på moset har golvfärgen börjat släppa och då blir det ännu svårare att hålla rent. Men i dagarna blir det ännu en tur till tippen och Erikshjälpen. Lite i taget blir det bättre. Snart är hela huset i ordning!

Bland annat hittade jag en vattenpipa där nere. Det är syrrans gamla och jag blev sugen på att ta upp den. Jag har tyckt om att röka vattenpipa de gånger jag gjort det men det ser kanske lite flummigt ut. Får rådgöra med Make.

I helgen planterade vi ett plommonträd. Efter höstens upprensning har vi en ganska stor tom gräsyta där vi tycker att vi behöver ett blickfång eftersom utsikten är ganska tråkig, så Make, som annars vill ha så mycket fria gräsytor som möjligt, har gått med på att vi ska plantera hela två träd där. Nu blev det ett plommonträd (Opal) och så snart vi får tag på ett ska vi även plantera ett träd med "stor svart bigarrå". Dock helt slut, går inte att få tag på förrän i bästa fall till hösten. Nå, den som väntar på något gott, osv. Det känns fint att plantera egna träd!

Stora små barn

Oj så mycket som hänt med Son senaste... veckan? Han är som en annan person och det är så roligt.

Plötsligt vill han leka ALLA dagar med tjejen som bor ett stenkast bort, hon som han innan inte velat leka med för att hon är "otrevlig" och vars mamma blev så sur över det där med kalaset, men sedan i onsdags är hon hans bästa kompis, säger han. Vi är i hemlighet helnöjda med att han varierar sitt umgänge för hans tidigare kompis har inget vidare inflytande på honom. Det är en jättemysig kille egentligen, men oerhört dominant (att man kan ha sådan pondus när man är 5,5 år?) och dessutom självgod/trycker systematiskt ner andra. Plus sitter på ett oändligt lager av olämpliga ramsor, visor, uttryck och använder genomgående en hård jargong. 

Sons nya kompisrelation gav mig tillfälle att rensa luften med mamman som konsekvent undvikit mig när vi mötts. Jag är bra på sådant också. När jag hämtade Son hos dem i onsdags sa jag helt enkelt att jag ville be om ursäkt för det där med kalaset, förklarade varför det blev så fel och hur vi (inte) tänkte. Hon sa att det veeerkligen inte var nååågon fara men jag insisterade på att det var klantigt av oss och sa att jag hade haft så dåligt samvete senare. Ska man ändå be om ursäkt kan man lika gärna göra det rejält. Så nu är alla nöjda och glada. Skönt!

Son är dessutom kär i en tjej på dagis. Han hade uppvaktat henne hela dagen igår men mottagandet hade varit ganska svalt. "Hon säger att hon älskar mig också, men hon är inte kär i mig" sa Son bedrövat men ändå med fattningen i behåll och man tänker att shit, börjar det REDAN? Och att en sexåring kan uttrycka sig så vuxet. Man vet ju precis känslan. Jag älskar dig men jag är inte kär i dig. Däremot är jag rätt säker på att nya Bästisen är kär i Son. Hon är även bästis med tjejen som Son är kär i. Oj vilket triangeldrama det skulle kunna bli. 

1 800 000 kr senare

Igår fick vi sista fakturan från byggaren. Han ringde på och lämnade den, samt alla underlag snyggt organiserade i en pärm. Vi räknade snabbt ut att den här renoveringen har kostat 1,8 miljoner kronor. Det är dubbelt så mycket som hans ursprungliga kalkyl men han är bra så, tydlig med att vi ska ta slutfakturan med en stor nypa salt. Vi ska sätta oss och komma överens om en summa båda tycker är rimlig. Han tycker själv att det är jättejobbigt att det blev så mycket dyrare än han räknade med.

Make räknade även ut att vi hittills lagt 5,5 miljon på huset, totalt. Om vi sålde det idag är det tveksamt om vi skulle få ut motsvarande men tur att vi inte ska sälja. Vi reder ut kostnaden och inom fem till tio år kommer vi ha en betydligt bättre ekonomisk situation och jag är ändå inget annat än glad att vi gjort det. Jag är så nöjd och gläds verkligen åt hur fint det blev. Jag hade inte velat ha det ogjort och på ett sätt lite tur att vi inte visste innan hur dyrt det skulle bli, då hade vi nog tummat mer på utförandet och kanske ångrat oss senare. 

 Vi konstaterar ganska ofta och inte helt utan en liten suck att våra barn är betydligt mer förmögna än vi. De kommer vara miljonärer innan de fyller tio men utan att veta om det innan pengarna börjar delas ut månadsvis när de fyller 19. Där har farmor och farfar varit generösa. Makes farmor och farfar gjorde exakt samma sak, första utbetalningen på några tusen kom som en glad överraskning på hans nittonårsdag och fortsatte under större delen av hans studietid. Det är väl ett sätt att göra sig säker på att ens barnbarn minns en, gissar jag. 

Dagens nyheter

* Jag provar hår-extensions. Herreminje, den var jag inte beredd på men hos frisören här om dagen var jag deppig över mitt tunna platta hår och sa att någon gång i livet ska jag ha extensions (eftersom jag fått inse att jag aldrig kommer få tjockt vackert hår på naturlig väg, hur dyra produkter jag än köper). Min frisör, som har tunnt med bokningar, kollade i sin låda och hittade en halv uppsättning extensions och ba' Ska vi testa? Vi testar! 
Ja va fan, sa jag. 
Så nu har jag några extra slingor på varje sida av huvudet. För utfyllnad, inte förlängning. Det gör lite skillnad, inte jättemycket men det är som sagt bara ett halvt set. Det stör mig lite med limmet. Det känns som att ha kvarglömda hårnålar mot hårbotten när jag sover, och det känns äckligt att ta på dem, men jag tror att jag är beredd att leva med det. Eller? 

* I fredags fick jag ett ryck och bestämde mig för att jag ska gå ner i tid under resten av våren. Lite typiskt mig att bestämma mig för en sådan sak på ett ryck men det blir gärna så. Det är som att olika omständigheter bara faller på plats och jag får som en uppenbarelse. Det blir sällan fel. 

Mejlade min chef utan att ens prata med Make först, visste att han bara skulle bli glad. Chefen blev mest orolig att jag vill gå ner i tid permanent men jag sa att det bara är nu när vi jobbar hemma och det är minimalt med tidkrävande möten. Sedan, när det blir mer stressigt igen, går jag tillbaka till heltid. Vi har massor av föräldradagar att ta ut, så nu får jag äta lite på dem. 
Det känns jättebra! Har ändå svårt att fylla arbetsdagarna hemma, tycker jag. Nu blir det lite mer tempo, när arbetstiden är kortare. 

* Frågan från igår, påhoppet på Make, är förhoppningsvis överspelat. Hans chef pratade med systern imorse. Sent igårkväll kom jag på att de naturligtvis inte ska förklara sig för henne. Tvärt om. Hon har inte med saken att göra eftersom hon inte är part i frågan så det vore ju rent olämpligt att redogöra hur de resonerat för henne. Nej, bara säg att inget fel har begåtts, punkt. 
Make sa att de funderat på det också, att säga att pappan får ringa själv eller ge henne en fullmakt så att hon han diskutera med dem men nej, absolut inte. Uppmuntra inte till det. Bara stäng frågan, sätt punkt och om de är tillräckligt motiverade får de väl komma på det där med fullmakt själva sa jag. Det har du förbannat rätt i sa Make. Jag hoppas att det var så de körde samtalet också. 


Söndra och förstöra

Make ringer och jag hör bara på hans Hej att det är någon som hänt. Ett av kompisens syskon, den slipade systern med storstadskarriären, har ringt Makes jobb och bett att få tala med hans chef. Inför chefen har hon frågat om det är i linje med byåns arbetssätt att göra oanmälda besök hos motparter sent på kvällen. 

Båda Makes chefer är jättebra och är på hans sida. Gudskelov har han redan informerat dem om uppdraget och omständigheterna men han blir så illa berörd av att systern försöker sätta dit honom personligen för att han engagerat sig i uppdraget.

Jag är bra på sådant. Gud så bra jag är på sådant. Make vet det, det är därför han ringer mig. Jag säger Gör såhär:
Mest sannolikt är att hon hoppas att dina chefer inte vet att du jobbar med uppdraget och hon hoppas att du ska få skit för att du hjälper en kompis. Någon som inte är insatt skulle kunna tro att det inte är koscher, men i själva verket är det i sig inget problem. Mest sannolikt vill hon bara röra om i grytan och använder det oanmälda besöket som svepskäl för att 'skvallra'. 

För det andra: Det var bra för dem att ni åkte dit som ni gjorde. De vet inte att ni åkte för att lämna en uppsägning så berätta att det var avsikten. Säg att alternativet hade varit en delgivningsman som bara lämnat pappret och gått, men att  det kändes bättre och mer respektfullt att överlämna det personligen. Omständigheterna medgav ett längre samtal och under det samtalet fick motparten ett bättre erbjudande än han fått om uppsägningen bara lämnats över. Ni har försökt under en längre tid att få till stånd ett möte för att diskutera saken, men de har inte gått med på det. De lämnade er inget annat val än att göra som ni gjorde.


Make har inte gjort något fel. Han hade inte gjort samma sak för någon annan klient, åka så långt sent på kvällen för att delge en uppsägning, men han har inte gjort något fel. 

De är ondskefulla, syskonen.
De vill skada skada skada alla som kommer i deras väg. 


Hemligheter jag har för min make

Att på torsdag, när dagis är stängt och jag ska vara hemma med barnen, kommer jag/vi att städa garaget. Stackars Make, garaget är heligt för...