Mellanlandning

Vi mellanlandar några dagar hem-hemma. Tvättar, packar, bockar av på en gemensam lista. Nöjd med mig själv och beslutet att göra en sådan i Anteckningar och dela med Make och därmed behöver jag inte bli passivt aggressivt sur för att han inte fattar mina prioriteringar. Imorgon kör jag sommarstugan tur och retur, ska lämna kattskrället där och välkomna tyska familjen som ska bo där en vecka.

 

Det blev en eftermiddag och kväll med Seglaren i onsdags. Jag kom dit med andan i halsen, hade städat och fixat i ilfart för att kunna åka med drägligt samvete, lunchen var några stekta gnocchi (gniotschi som jag hörde en kvinna på Willy’s säga för någon vecka sedan) på stående fot medan jag skrubbade diskhon och rensade kylskåpet. Det här att Make så att säga godkände motvilligt fick det inte heller att kännas bra i magen. Seglaren kände av det och drog med mig ner i soffan för att landa, det tog längre tid än det brukar. Det är svårt för å ena sidan vill jag ju att Make ska må bra, jag vill också att vi ska kunna vara en välmående familj men jag kan inte föreställa mig en tillvaro där jag förnekar min sexualitet. Att veta hur det kan vara och avsäga sig det – nej, jag skulle inte kunna leva med det. Tusen gånger har jag önskat att Make skulle kunna hitta något sätt att bli lika nöjd som jag är, att allt det andra vi har, som är så fint, kan få fortsätta vara fint men där å ena sidan jag tycker att livet är jäkligt bra och jag är helt harmonisk känner han motsatsen. Han vill laga något som jag själv känner är rätt så perfekt (bortsett från att han inte är harmonisk) och ingen av oss vet hur vi skulle kunna gå tillväga.

 

Seglaren frågade i alla fall om jag ville ta det lite lugnare. Nej, egentligen inte men vi kan börja lite lugnare. Vårt sex är självreglerande, det blir summan av vad vi båda känner för. Kanske blev det lite lugnare, åtminstone kortare. Vi lekte, åt middag, pratade Rederiet-minnen i en halvtimma. När tallrikarna var tomma sa han ”Nu ska du få åka hem” så då åkte jag hem.

 

Dagens händelse är att kattskrället inte kommit hem på hela dagen. Han sitter alltid utanför ytterdörren och väntar på frukost på morgonen, men nu är klockan 15 och han har inte synts till sedan igår kväll. Jag har kollat vägkanten, där var han gudskelov inte. Vi är inte alltför oroliga, jag har en känsla av att han markerar missnöje med att det var en hund på besök här igår. 

Dagen efter dagarna

 

Det var en tämligen sliten familj som återvände från Polen igår förmiddag. Två nätter med alldeles för lite sömn men vi var väldigt nöjda med resan. Jag har varit i Polen flera gånger tidigare för jobbet och har i flera år sporadiskt föreslagit att vi ska semestra där men det har aldrig blivit mer än så. Därför extra roligt att familjen och särskilt Make, var så positiva. 

Just idag blev en riktigt skön trött dag. Det regnade, blåste och var bara drygt 10 grader varmt. Barnen fick titta på tv länge, jag låg i timmar under en filt i soffan med bok och katten på magen. Lill träffade ännu en ny kompis, jag satt hos dem en timma med roobius och nybakad äppelpaj. Mamman och pappan riktigt trevliga, ännu en sommarkompisfamilj. På kvällen tände vi i kakelugnen. Kunde inte blivit en bättre dagen-efter-dag.

Med till Polen släpade vi på en satsig present från Svenskt Tenn till födelsedagsbarnen. Den kändes lite i överkant men symboliken avgjorde. Lite av ett magplask när de öppnade och var ärliga nog att säga att de har en enda grej från Svenskt tenn redan - just exakt en sådan som vi köpt. Nu vet jag inte riktigt hur vi ska lösa saken på snyggast sätt. Man kan ju konvertera presenten till presentkort men det känns lite vulgärt, särskilt eftersom de har råd att gå dit och köpa vad de vill ändå och att hitta en annan present, som känns lika rätt… Det är som att det var den eller inget. 

Kommande söndag kör vi mot först Berlin, sedan Österrike. Jag hade gärna velat träffa Seglaren innan men Make (som iofs var svintrött) tog inte emot den förfrågan särskilt väl. Vet inte hur det blir, om det blir av men guschelov för Seglarens inställning; ”Det blir när det blir, vi tar igen det då”. JAG vill, drömde väldigt hett och explicit om honom i natt, men det är obeskrivligt tacksamt att han alltid är hundra procent förstående i att jag har annat jag måste ta hänsyn till i första hand, hur mycket jag än vill…

Här på ön har det varit så torrt att löven blivit gula och trillar av träden. Nästan surrealistiskt, som oktober fast det är juli. Gyllengula björklöv över hela tomten.

Semesterrapport

 

Jag har redan tappat räkningen på det mesta, veckodagar som semesterveckor. Har jag varit borta från jobbet en eller två? Vet inte.

Vi är i stugan, väderapparna lovar regn men inget kommer. Gräsmattan är totalt sönderbränd. Make stod fåfängt med trädgårdsslangen här om dagen men jag vet inte vad han trodde att han skulle uppnå med det. 

Vi åker båt, äter ute, nästan bara på ställen med gästbryggor, ibland både lunch och middag. Det är vår semesterlyx. I lördags hittade vi en ö med världens finaste gästhamn, nybyggda hot tubs mot klipporna, pizzaugnar och kylt vitt vin. Bara klippor och hav. Magiskt. 

Igår hade vi ännu en sommarkompisfamilj på besök. Mamman och pappan var trevliga men jag fick kämpa med att inte döma hunden efter håren. Mamman hade tungpiercing, överdrivna lösögonfransar (men i övrigt helt ofixad) och jättelånga ovårdade naglar. En del är som att de samlar på långa naglar, låter dem växa tills de går av, som att ackumulerad nagellängd är det som räknas. Åtta av tio nästan en centimer långa, två kortklippta. Jag har väldigt bestämd uppfattning om just det.  Går en nagel av klipper man alla. Och varför har en helt vanlig 40-årig mamma en tungpiercing? Vad vill man förmedla med det? Är det en sexgrej eller var det bara något de sa i Pulp Fiction och om det är en sexgrej: Tillbaka till frågan vad man vill förmedla? Förstår inte.

Imorgon ska vi till Polen, vänner ska ha 50-årsfest i Sopot. Hon är från Nya Zeeland, han från en småländsk håla. Det kommer gäster från Nya Zeeland, Australien, Dubai, Texas, UK, Frankrike mm. 

Vårt hotell hade blivit avbokat pga jag spärrade mitt kort när vi trodde att Angelas parkeringskonto blivit hackat. Booking hade skickat ett mejl och begärt nytt betalmedel men inte så att jag håller koll på mejlen nu, så plötsligt hade vi ingen hotellreservation längre. Tur att jag såg det ändå, och det fanns en hel del ledigt i Gdansk. 

Seglaren var i närmaste större stad igår för att shoppa och skickade bild från rep-avdelningen på Bauhaus. Jag kontrade med en AI-genererad på temat att det vore kul om Bauhaus hade en BDSM-hylla. Uppskattat!

Kropp och själ

 Ännu ett ytlighetstips: Vet inte om det syns på bilden men mina ben har fått sig några dagars behandling med the Ordinarys glycolic acid toner (generöst på en bomullsrondell efter duschen). Jag var noga med att göra det vid några tillfällen innan jag rakade benen och efter rakning bara en omgång med biotherms bodylotion. Annars har jag svårt att få bukt med den lite fnasiga och matta huden på mina smalben men den här glycolic acid verkar vara grejen. Man ska tydligen vara försiktig med solen upp till en vecka efter, idag lade jag på tjockt med spf 50 inför en dag på havet.

I förmiddags när jag smorde in mig noterade jag även att vissa märken från i förrgår var kvar. Man ser det om man vet, annars inte. Jag har ofta märken när jag åker därifrån men de är sällan kvar dagen efter. Skickade bild till Seglaren som svarade att jag ju trots allt var bunden riktigt tight i en timma. Fattar inte att det var så länge. Det är nästan lite obehagligt att inte minnas, som att jag varit drogad. På sätt och vis har jag det.

Ikväll hade vi besök av en mamma som svarade på mitt anrop om sommarkompisar till barnen. Hon var jättetrevlig och satt kvar tills både hennes och våra barn kommit och frågat om det skulle bli middag snart. Hela hennes familj skulle grilla vid sjöbodarna bortanför oss och när vi satt där i gyllene kvällssol cyklade en efter en av hennes familj och släktingar förbi, några tittade in, satt en stund, erbjöds ett glas vin de med, gick husesyn. Hennes dotter och Lill fann varandra omedelbart. Make och jag har också fått sommarkompisar, känns det som. Nu är jag helt slut. Sol, vind, hav, bubbel och ny bekantskap har tagit ut sin rätt men en fin dag! 

Undantagstillstånd

Jag är varm och mjuk i kroppen efter en dag och kväll hos Seglaren igår. Fruktansvärd träningsvärk i käkarna. Han hade gjort om lite hemma, det som var hans sovrum tidigare har han gjort om till dedikerat lekrum. Där tillbringade vi många timmar. Fyra? Fem? Jag hade sagt innan att jag önskar få vara i den sinnesstämningen längre, att inte bryta för tidigt. De fysiska urladdningarna med honom är närmast utomjordiska och jag vill inte vara utan dem men väntar helst tills vi är klara med resten. De två är inte förenliga för mig. Först leker vi. Sedan kommer jag. Jag har aldrig varit i någon relation tidigare där orgasmglappet är omvänt. Jag får nästan alltid två, han aldrig mer än en. Mina är dessutom tusen gånger mer intensiva än hans men han säger att komma inte är särskilt viktigt för honom, han njuter mest av leken, att inte bara få fria tyglar med mig utan att jag blir lika het av det som han, plus att vara delaktig i min njutning. 

Jag kan inte se mig mätt på honom. Han är alltid attraktiv men nu på sommaren med en bränna djupare än jag någonsin kommer i närheten av blir hans ögon grönare och han ser ännu större ut, hans överarmar är hypnotiska och hans underarmar som mina vader. Det minst attraktiva med honom är hans politiska åsikter. Han är definitivt höger (inte SD, det hade varit en deal-breaker) och beklagar sig ofta över ”batikhäxor och vänsterradikala” som ställer till det, mest sätter de käppar i hjulet relaterat hans jobb och jag kan ha viss förståelse för att han blir frustrerad, om det nu fungerar (eller inte fungerar) som han påstår. Han är fullt medveten om att mina värderingar ligger åt vänsterhållet men det är inget vi tjafsar om, utan håller det på en lättsam agree-to-disagree-nivå. 

Igår hade vi värmt upp, ätit lunch och jag sminkat mig kl 14 då vi gick upp till lekrummet. Kl 17 kom vi ner för en försenad kaffepaus, jag så luddig i huvudet att jag inte fattade inte att mjölken blivit dålig, tyckte bara att den rann långsamt ur förpackningen. Han: ”Du, den där ser inte ut att må så bra va?” Eh, va? Han brygger så starkt kaffe att det gick utmärkt att dricka som espresso istället, med en rejäl skopa socker i. 

Vi satt på hans uteplats, båda vända mot solen som värmde en kort stund. Han vred min fåtölj så att jag kunde lägga upp fötterna i hans knä. Nordsvenskarna kom lunkande och tittade uppfodrande på oss, mindes garanterat att jag gav dem morötter senast. Så kom en kall vind, molnen hopade sig och vi gick in. Preppade för middagen, satte in i ugnen på låg värme och timern på en timma. Ännu ett pass i lekrummet, nu med tidspress medan doften av vitlök och västerbottens- spred sig i huset. Vi hann inte klart men gratängen kunde stå kvar i ugnens eftervärme och klockan var med råge efter 20 när vi satte oss för att äta. Det är inte ens en by han bor i, två-tre gårdar längs någon kilometers (?) grusväg,  men jag tänker på den där avkroken som ett av universums undantagstillstånd, inklusive hur tiden beter sig. 

En sommarlovsvecka

Jag får ge utlåningsfamiljen upprättelse, det kom ett trevligt SMS igår med tack för allt, prisade stugan o s v så allt är förlåtet.

 

Hela veckan utom idag har jag kommit till jobbet vid nio p g a kört Lill till mormor och morfar varje morgon. När man jobbar på fabrik och kommer klockan nio säger folk inte god morgon, de säger god middag. Egentligen vet jag att jag ligger plus, resten av året kommer jag relativt tidigt och går relativt sent, nästan varje dag, plus att jag tjuvjobbade några timmar förra veckan när jag hade semester, men ändå känner jag mig skyldig den här veckan.

 

Son gått på ”band camp” fyra dagar, varit jätteduktig och tagit bussen själv till centrum. Make var inställd på att skjutsa men jag har insisterat på att han både kan och behöver få klara sig själv. Det har gått utmärkt och trivs med att inte bli behandlad som ett småbarn. Igår kväll hade de uppvisning och Son sjöng en svår låt på engelska som han nästan, men inte riktigt, lärt sig hela texten på. Han gjorde det bra! Sedan spelade de två låtar. Allt verkade frid och fröjd efteråt men i bilen på väg hem blev han jätteledsen. Sedan låg han i soffan och grät resten av kvällen, vägrade äta, ville inte titta på teve, mådde jättedåligt över något men vägrade säga vad det var, bara att det var något alldeles hemskt och att han var kass. Han påstår att ingen sagt något taskigt men är inte övertygande. Nu är både Make och jag livrädda att han kommer ge upp musiken för det är så han är och har varit med allt annat han gjort tidigare. En motgång och så tappar han sugen men musik får han bara inte ge upp, för han är väldigt begåvad och älskar det.  

 

Syrrans barn har ju varit hos mormor och morfar sedan i söndags. Hennes son fyller 10 och dottern som sagt nio månader yngre än Lill, fyller åtta om några dagar. De är båda otroligt väluppfostrade, har gått en helt annan skola än våra barn, framförallt deras pappa är extremt noga med manners och att uppföra sig. Men i bilen på väg till mormor och morfar igår berättade Lill att kill-kusinen inte är snäll ibland. Han hade dragit upp hennes kjol och när hon sa att han inte fick och att hon skulle säga till mormor sa han ”Jag är mycket starkare än du och jag slår dig om du säger något”. Där trillade han ner många pinnhål i mina ögon.

 

Veckans spridda skurar

Första utlåningsfamiljen är i stugan nu. En svensk familj som gjort nästan 30 byten redan och fått utmärkta omdömen så jag känner mig trygg med att de kommer lämna huset som de fann det, men när man lånar någons hur och ägarna uppenbart ansträngt sig, tagit in blommor, ställt fram en flaska välkomstbubbel osv – hör man inte av sig och skriver något i stil med ”Så härligt hus ni har, tack för att ni gjort i ordning så fint!” – eller? Hon har hört av sig, mamman i familjen, men bara för att säga att de är framme och för att fråga var de kan hänga badkläder på tork. Inte ett enda uppskattande ord.

 

I en butik förra veckan sprang jag på en kille som var så himla lik Äventyret, men sisådär 15 år yngre och så märkligt för det var som att exakt samma energi fanns där, våra blickar möttes och det var nästan obehagligt, så intensivt att jag flydde närmaste vägen till kassan men kom på att jag glömt något så gick tillbaka och då var han där. Det kändes som att han var på väg att ta kontakt, så jag flydde igen, pustade ut först när jag satt i bilen på parkeringen. Natten efter drömde jag om Äventyret, att han kom till mitt jobb och ställde till med en scen.

 

I natt har barnens kusiner (mina systerbarn) sovit hos oss och idag på morgonen när jag packat ihop barnens grejer och väntade på att de skulle bli klara hörde jag ett genomträngande tjutande ljud. Omöjligt att avgöra varifrån det kom, det var som att ljudet flyttade sig och när jag gick upp på övervåningen lät det lika starkt där. Det tog pinsamt lång tid innan vi kom på att det var en mp3-spelare i kusinernas väska som lät (ja, han har en iPod). Han hade ställt den som väckarklocka och jag hade ju burit runt på den där väskan medan jag letade efter ljudets källa. Då kände jag mig inte så smart.

 

Sommarens resa blir roadtrip till Österrike och tillbaka. Son har önskat att vi ska stanna i Berlin på vägen, så det blir två drygt två heldagar där (kanske till och med nästan tre om vi rullar söderut sen eftermiddag). Först hade vi tänkt bo på hotell men tre nätter på något som ser trevligt ut är lågt räknat 7000 spänn. Det är ju pengar det också tänkte jag och föreslog att vi ska använda våra utlåningspoäng för gratisnätter där. Okej sa Make. Så nu sitter jag och tittar på alla fina gratis-lägenheter som finns i Berlin. Vilken grej! Annan bra (ekonomisk) grej är att betala en månadsvis slant till Ionity och därmed få snabbladda till nästan halva priset. Vi kommer köra minst tre-fyra hundra mil i sommar, så värt.

 

Min avdelning och några fler kör VM-tips. Jag är den enda som inte är med pga totalt ointresserad. Den lilla kurviga ligger tvåa. Hon har satt sitt tips utefter hur snygga hon tycker att flaggorna är och hittills verkar det vara en framgångsfaktor.