Le och andas

Kan inte längre ducka för ett kompispar som vill komma och inspektera Bebis. vi har dragit oss för det för tjejen i paret är så utmattande. Hon pratar non-stop men är samtidigt så himla snäll och godhjärtad och tapper (har en kronisk och rätt jobbig sjukdom) så man vill ju tycka om henne men... åh!

Grejen är att hon inte pratar på det där självupptagna jag-jag-jag-viset. Istället upprepar hon precis allt man säger en sekund efter att man själv har sagt det. Jag antar att det är hennes sätt att visa att hon är intresserad och att hon lyssnar men man blir som helt knäpp i huvudet. Det gör hon med alla som pratar och när hennes kille ska berätta något berättar hon exakt samma sak, parallellt eller med någon sekunds fördröjning så efter en timma med dem längtar man bara efter en kopp sprit och ett tyst mörkt rum. Som lök på laxen har de en tendens att stanna för länge. En fika ska ta Max två timmar men efter två timmar säger de Ja, vi tog ju bussen hit och nu har bussen precis gått och nästa går om en timma så... Jatack, lite mer kaffe vore gott!

Själva är de sådana som bara gör exakt så mycket kaffe att alla får en liten kopp. Påtår? Glöm det. Jag blir småsint och säger till Make att vi ska göra likadant, ta upp finporslinet med de små kopparna som man måste shotta kaffet från, espressostajl, om det inte ska hinna bli kallt. Ha!

Make är så glad för sin kompis och vill gärna umgås med honom men om de avtalar att ses, typ för att äta lunch, är det rätt vanligt att hon också hänger med och Make kan inte gärna antyda att han inte vill träffa henne. Men nu kör vi i helgen, gör en liten panna kaffe och lägger fikat så sent som möjligt.  Håhåjaja.

Blod och vatten

Syrran var hemma förra veckan. Som vanligt hade hon packat schema, skulle ha åkt till Stockholm en vända för att träffa sin bff men så blev lille killen risig så hon stannade hemma. Vi har umgåtts massor och det har varit så fint. Annars känner jag mig alltid utkonkurrerad av alla kompisar hon ska träffa men den här gången hade jag henne och lille killen helt för mig själv.

Det låter kanske lite ego men hon är så viktig för mig och jag hade gärna haft henne närmare hela tiden. Blod är ändå tjockare än vatten och jag älskar hennes sonnästan som vore han min egen. Det märks att han känner samma. Sista kvällen när han var trött satt han som en koalaunge i min famn och jag kunde natta honom utan kink. En så fin komplimang liksom.

Jag har inte tänkt på det så innan men när man har barn med någon delar man praktiskt taget blod, har ett blodsband. Mitt blod blandat med hans i två fantastiska små fristående enheter.

Klassiker

Make kommer få tre (TRE!) paket imorgon på Alla Hjärtans. Oj så överraskad han kommer bli för jag tror knappt han fått något av mig tidigare. Jag får ALLTID en klänning av honom. Han har sin goda klänningsval efter sin far (ja, otippat men cheesus vilka klänningar svärfar köpt till svärmor! Jag har hintat att jag mer än gärna ’ärver’ något om hennes klänningar någon gång skulle krympa i garderoben eller så). Make kommer få en slips, en näsduk och en typ fritidströja. Han älskar att få presenter!

Extra nöjd med inköpen eftersom jag är luspank, hade <1000 kr kvar på kontot här om dagen men två av grejerna var på megarea plus att jag hade lite cash i jackfickan. Win!

Syrran var med och shoppade, hon var lite förundrad över att det förekommer kontantfria näringsställen nu. Jag berättade att min frisör bett mig betala med kort istället och att många restauranger inte tar kontanter längre. I Italien är det nästan fortfarande tvärt om, inte alla ställen som tar kort. 

”Hej alla”

Igår skickades det ut ett mejl till alla på jobbet från fastighetsansvarige. Han inledde med att beklaga att han var tvungen att skriva ett så tråkigt mejl men det har åter igen (!) hänt att någon på toaletten i herrarnas omklädningsrum kletat avföring på vattenkranen och handfatet och det måste få ett slut.

Asså!?

Det slog mig senare på kvällen, att vi sedan lite innan jul har en väldigt söt tjej som städar på jobbet. Det skulle inte förvåna mig om det är någon sjuk jävel som tänder på tanken att hon får torka upp efter honom. Blir liksom illa berörd å hennes vägnar när jag tänker på det.

Grått schampo

På Black Friday köpte jag en 500 ml-förpackning av mitt annars svindyra Kérastaseschampo från Lyko. I helgen använde jag det första gången och uppräckte att det var något skumt. Schampot har fel färg. Annars är det alltid EXAKT samma ljusgula färg dom på flaskan men det här var skimrande vitt. Dessutom doftar det annorlunda.

Jag var helt hundra på att Lyko bara säljer ”vita” produkter, dvs sourcade från i det här fallet L’Oreal Sverige, i motsats till parallellimporterade produkter som msn brukar säga kommer från den grå marknaden men när jag tittade på Prisjakt på just den här produkten/storleken är det, utöver Lyko, bara de gråa spelarna som säljer den.
Jag vet ju sedan min tid att L’Oreal Sverige är BENHÅRDA på att man inte får sälja större storlekar av just Kérastase så Lyko måste ha fulköpt en del. Märkligt att L’Oreal accepterar det men Lyko säger kanske att visst, sälj inte den storleken till oss men då köper vi den på gråa marknaden istället. De är, enligt andra leverantörer, rätt tuffa förhandlare.

Nå, jag mejlade Lyko och redogjorde för ungefär ovanstående och sa att jag vill returnera schampot fast det är nästan tre månader sedan jag köpte det. De har inte svarat än. Blir mycket spännande att se vad de säger!

Superpappan

Det var min mamma som myntade uttrycket när Son var nyfödd och hon sa att Make var en riktig SuperPappa. En kvinna som betett sig på motsvarande sätt hade man kallat för hönsmamma och jag vill minnas att hon sa just SuperPappa med en liten hellre-det-än-tvärt-om-suck.

Make har ju som sagt taggat ner ca 1000 procent den här gången (guschelov) men ibland visar han fortfarande SuperPappatendenser, som när han ringer mig från jobbet BARA för att säga att det blir bäst om jag monterar Isofixbasen i bilen INNAN jag tar på barnen ytterkläder, så de inte blir så varma och det är kallt ute så bebis MÅSTE ha mössa på sig. Som om jag skulle gå ut med henne utan mössa, liksom. Med Son var det så precis hela tiden och det drev mig till vansinne för till slut känner man sig odugligförklarad som förälder*.  Nu händer det så sällan att jag kan fnissa och säga Ja, SuperPappa och så fnissar han också för han inser ju att det är överdrivet. 

Andra barnet-grejen är tamejtusan bäst hittills.

* Jag har en känsla av att det är rätt många pappor som känner så därute. Jag har vänner som sett lite generade ut och erkänt att de beter sig på ungefär samma sätt mot sina män, som jag klagat över att Make betett sig mot mig. De kan inte riktigt låta bli, säger de.

En sådan dag...

...då man sätter Son framför teven redan vid tre-rycket, micrar fyra kanelbullar, svär tyst när Son känner doften så man måste dela med sig av en bulle. En sådan dag då han ser anklagande på mig och säger ”Ibland blir jag så trött på dig” och det är mig han imiterar, för att jag har sagt det till honom. En sådan dag då man borde tänka på mammas vänninas barnbarn, han som föddes samma vecka som Son och nu fått diagnosen leukemi. Aggressiv. Man tänker på det men det hjälper inte, inte idag.

Imorgon blir bättre. I alla fall för oss.

Samtidigt...

Hela familjen tröskar igenom vinterns första förkylning. Stackars bebis sist ut med 38,0 graders feber i morse. Hon skulle fått tremånaderssprutan idag men det känns ju inte riktigt aktuellt nu. Väntar fortfarande på att BVC ska ringa tillbaka #förkylningsbajs

Arkitekten har fått feeling och nu har vi tre helt olika förslag. Favoriten hittills är en amerikansk veranda som passar förvånandsvärt väl ihop med resten av huset men å andra sidan är en ännu dyrare lösning. Make gissar att projektet nu skulle vara uppe i fyrahundra papp men jag tror inte det räcker. #hejsvärfar

Parallellt med detta borde vi bråka med byggaren som gjorde förra renoveringen eftersom golvbrunnen i badrummet är felmonterad. Vi kom på kant med plattsättaren vid det projektet och vill inte ha in honom i huset igen men är å nära sidan rädda för vattenskada. Göra om golvbrunnen betyder riva upp hela badrummet. Pust. #göromgörrätt

Bråka och bråka förresten. Byggaren var jättebra så jag tror nog att de vill göra rätt för sig. Hur som helst skadar det inte förhandlingsläget om vi har ett nytt större projekt att upphandla samtidigt. #leverage

Jag var hos frissan i måndags och fick för första gången någonsin beröm för att mitt hår var så bra! Tack Olaplex! #hookedforlife

Tillvaron, et c

Vid middagsbordet en närmast surrealistisk upplevelse då Make med all inlevelse man kan föreställa sig berättar om hur han för kunds räkning planerat en överlåtelse, bolag eller fastighet, minns inte, och hur mycket skatt kunden sparat på vissa steg*. Det är lite komplicerat och man får lyssna hyfsat uppmärksamt för att hänga med. Det i ena örat.

I andra örat har man Son som sitter på sin plats och glatt säger Bajs bajs bajs bajs bajs bajs bajs bajs bajs.

Jag blev så full i skratt. Det är verkligen högt och lågt och man reflekterar inte ens över det. Make hörde det inte ens och inte jag heller förrän jag plötsligt blev medveten om det.

* Ja, det låter torrt men nu efter sju-åtta år med Make har jag faktiskt lite övesiktlig kläm på vad han jobbar med och tycker faktiskt (faktiskt) att det är intressant. 

Serieotrohet...

(...på tal om.)

Är något en vän till mig ägnar sig åt. Hon ser i smyg avsnitt av serier hon och hennes man ser gemensamt. Det visade sig vid ett förtroligt samtal oss emellan att vi har samma problem, våra respektive äkta makar vill inte titta lika ofta som vi, så vi vill tjuvtitta MEN jag har inte vågat av rädsla för att Netflix ska avslöja mig. Då sa min vän att hon kommit på hur man sopar igen spåren efter sig:

När man sett ett avsnitt går man in på det igen från början och låter det gå bara några sekunder innan man går ur det igen. Då kommer det se ut som att avsnittet är osett och det är bara att hålla god min när man ser det igen med sin intet ont anande äkta hälft.

Varsågod för tips!