Veckorapporten

Jaha, en (kort)vecka in på nya jobbet! Vad säger vi?

·         Pendligen är ju asjobbig (5,5 mil enkel väg på trafikerad riksväg) och bilen är så törstig med vinterdäck och allt att jag nästan med blotta ögat ser mätaren röra sig neråt. Leverans av elbilen har blivit framflyttad igen, till nästa månadsskifte, men det där med att komma behöva lägga en mindre förmögenhet på diesel varje månad är åtminstone ett tillfälligt gissel. Jag går upp kl 6, borstar tänderna, sminkar mig och brer två mackor som jag äter i bilen. Åker hemifrån 6.30. Är på jobbet 7.15. Behöver hämta barnen kl 16 men chefen är jättesnäll och förstående och föreslår på eget initiativ att jag ska köra hem och göra det sista hemma, så att jag kan hämta. SÅ GLAD att vi tog snacket om Livspusslet innan vi signade.

Det är nu den här och kanske nästa vecka som jag tänker att jag är på plats hundra procent. När jag börjar komma igång med arbetsuppgifterna kommer jag kunna sitta hemma (siktar på) två dagar i veckan. 

·         Det har gått upp för mig att chefen nog for med lite osanning när det kommer till hur jobbet fungerar. I god tro, är jag övertygad om, men hon sa under intervjuerna att det skulle finnas materialanskaffare och att min tjänst är strategisk. Efter att ha pratat med de andra fyra som har motsvarande tjänst som jag är bilden entydig: Man hinner inte vara strategisk i vår tjänst, det är alldeles för mycket operativt mög som behöver lösas hela tiden.
En smula biter en i ändan-ironiskt eftersom jag hånfullt gnäggade över annonsen förra jobbet lade ut när de sökte min efterträdare. "Hahahaha. STACKARS den som får jobbet och tror att det är DET DÄR hen kommer få göra!" Nu sitter jag där själv med svarte Petter. Börjar tro att det alltid är så – man beskriver en tjänst på ett sätt, så som det borde vara, men i själv verket är det ofta något helt annat man gör på dagarna. Ännu en anledning att begära att få prata med en framtida kollega innan man accepterar en anställning.

 

·         Meeeen, chefen, som bara varit chef över inköparna sedan årsskiftet, är helt inställd på att de/vi måste ändra arbetssättet så att vi kan vara strategiska. Det är så mycket skit de gör nu som de egentligen inte borde göra, vi behöver hitta tidstjuvarna och eliminera dem. Där känner både hon och jag att jag kommer ha mycket att bidra med. Dels eftersom jag innerligt brinner för processförbättringar och är jäkligt bra på det, men också eftersom jag kommer utifrån och har andra perspektiv. Jag märker att hon hoppas mycket på mig och är jag nöjd med det. Jag tror verkligen att jag kan göra skillnad med hennes pondus och mandat i ryggen. Hon backar inte för något utan är helt inställd på att vi ska ta sjumilakliv framåt och helst igår. "Antingen är man med på det eller så kan man kliva av" som hon uttrycker det.

 

·         Jag uppskattar chefen precis så mycket som jag trodde. Hon har den där perfekta mixen av Nu är det jag som bestämmer!  och medmänsklighet, prestigelöshet. Hon är väldigt transparant med mig, jag tror att hon har planer – i viss mån har hon redan flaggat för det men vi är överens om att Vi suger på det lite. Jag är inte oäven, men vill att både hon och jag ska vara säkra på att jag hamnar rätt.  

·         Det händer så mycket här och hon har bara antytt planer men o-jädrar så spännande grejer de har på gång. Det känns verkligen som att vi har en resa framför oss och jag är så glad att jag får vara med på den!