Idag träffade jag en av mina leverantörer för första gången. Han är/var så himla lik Äventyret, fast till och med något skarpare, tio centimeter längre. Löjligt attraktiv. Ibland blir det kortslutning i min hjärna, när jag träffar någon som är lik någon jag redan känner. Jag bakar ihop dem till en och samma individ. Sitter mitt emot någon jag aldrig träffat tidigare men det känns som att jag vet allt om honom, hur han känns, doftar, smakar och hur han vill ha det. Kanske är det inte alls så, men i mitt huvud ger jag honom Äventyrets alla egenskaper, för att de påminner så mycket om varandra till utseendet.
Det där med dofter, till och med på varsin sida av konferensbordet uppfattar jag den och den påminner om Äventyrets.
Jag tror, på tal om…, att jag äntligen är frisk nu för jag har börjat längta på ett sätt som jag inte gjort på hela hösten. Inte så att det varit motvilligt, men med handen på hjärtat har jag lite känt att jag både kunnat ha och mista träffarna med Äventyret. Nu är det något som tickar igång igen, den där driften som fick oss att dras till varandra från första början. Att bli nedpressad, både i bokstavlig och symbolisk mening, sjunka och sväva på samma gång, släppa taget och balansera på kanten – det som jag inte vill uppleva med någon annan än honom.
3 kommentarer:
Blir onekligen väldigt nyfiken på vad det är nu gör tillsammans egentligen... Ja, att det handlar om sex fattar jag ju😜🤣
Kemi! Härligt!
Skönt att du känner dig bättre, så att du känner igen dig själv. Och kan njuta. God Jul-kram!
Skicka en kommentar