Så jag ringde MVC på telefontiden och drog bakgrunden. De bokade in mig på en akuttid kl 11 idag.
Utan att egentligen fråga något ö h t skulle barnmorskan koppla upp mig på en CKG och jag fattade på vad hon sa att hon inte visste att jag ju gjorde det igår.
Nå, vi gör det ändå! sa hon när jag förklarat att jag var inne på förlossningen igår och att de gjort exakt det där.
55 minuter senare (igår räckte det med 20-30 minuter) blev jag nerkopplad av en undersköterska som tyckte att jag suttit tillräckligt. Eventuellt hade hon överhört mitt telefonsamtal med Make, där jag uttryckte viss oro för att de gått på lunch och glömt bort mig. Sedan kom BM och tyckte att "Det ser fint ut" och jag för tjugonde gången i ordningen sa att det är
intensiteten i rörelserna som oroar mig, inte att jag inte känner den röra sig. Hon printade ut läkaren från igårs journal och lät mig läsa. Det kändes som att han inte lyssnat på mig heller och jag tyckte själv att det som stod där gav en felaktig bild av min upplevelse så jag strök över och lade till egna kommentarer. BM skulle visa det för läkaren och ringa tillbaka.
Den här känslan av att hela tiden prata runt varandra. Jag säger en sak men det känns inte som att någon
hör vad jag säger. De är så inne på att jag säger något annat. Till slut blir jag så tyyyyydlig att det låter som att jag pratar med en idiot (det hjälpte möjligen inte att jag var sjukt hungrig) och BM var ungefär lika näbbig hon. Påpekade, gjorde hon, att jag har fått betyyyydligt mer undersökningar än normalt och jotack, jag vet men frågan är ju om det är
relevanta undersökningar.
Till slut var någon tvungen att höja blicken lite och jag sa att om man nu kan se på CKGt att bebisen får tillräckligt med syre/näring så är det fine för mig. Nej, det kan man inte! sa BM som om det var första gången jag tog upp frågeställningen. "Det ser vi först på ultraljudet."
Åkaj, sa jag. Men om man kan säga att några dagar hit eller dit inte spelar någon roll så är jag fine med att vänta tills på måndag men om det på måndag när vi gör UL visar sig att bebisen kommer få en hjärnskada och att vi väntade tre extra dagar gör skillnad för utfallet så är jag inte bekväm med att vänta tills på måndag.
"Det kan bara läkaren avgöra" sa hon.
Så nu ringde hon och ba' "Läkaren tar dig imorgon kl 11!"
"Så bra. Och vad innebär det?"
"Jamen
vännen, du SA ju att du ville göra ett flödesultraljud" och bla bla bla tills jag stoppade henne och sa att jag ju bara ville veta vilken undersökning de ska göra imorgon men hon verkade tycka att jag var dum i huvudet som inte förstått det på egen hand.
Nå, det blir fint att få det gjort imorgon och jag vägrar ha dåligt samvete för att jag tar upp mer resurser än normalt. Skönt också att ha det gjort innan Make åker till Portugal på kick-off tisdag till lördag nästa vecka.
(Och bara för det tycker jag att den sparkar lite hårdare nu. Är det inte typiskt så säg.)
(Idag hade den hjärtfrekvens över 140 ganska god del av tiden så kanske är en tjej ändå.)
