Huvudet upp osv

Reflekterar över att läget i Sverige är väldigt olika, beroende på var man bor. Här ute i landet är det… ja, mindre folk ute och rör sig, det märks på trafiken att många jobbar hemma och restaurangerna går på knäna (i helgen fick jag reklam i flödet att en köttrestaurang i stan öppnat sin uteservering!?) men det verkar vara milsvid skillnad mot Stockholm där nästan alla verkar sitta instängda?

Lövets tal till nationen igår kändes som början på slutet men sedan STATSepedemiologen som sa att det inte blivit värre i helgen, om man trott att det skulle.

Jag har tid på vårdcentralen idag på förmiddagen. Tycker att bröstet känns mindre ömt/hårt men det blir ändå skönt att kolla upp det. Känns faktiskt sådär med någon främmande (antagligen man) som klämmer en på brösten men jaja, bättre det än att vara orolig.

Fick lite utetid igår. Vände jorden i mina odlingslådor, krattade löv, , beskar hallonsnåren utan att veta om det är rätt tid. Bondade med trädgården helt enkelt. Årets strategi: Kommer skippa jordgubbarna helt. Har försökt i fem år och det är aldrig värt besväret. Skulle tro att jag på en odlingslåda fått ut max en handfull jordgubbar per säsong. I år gräver jag bort alla jordgubbsplantor och kör nog morötter och några betor kanske i den lådan. Purjo och rödlök i en annan. Örter i en tredje. Sockerärtor är poppis också. I sydväst-hörnet uppe vid huset tänker jag tomater i krukor. Misstänker att Make kommer ha synpunkter på det (han tycker att det ser "skräpigt" ut) men  å andra sidan gillar han egenodlade solvarma tomater i salladen, så… Tänk om man kunnat övertala honom att bygga ut ett litet växthus från garagets långsida. Det hade varit perfekt. Då hade jag kunnat ha mina tomater där. Mmmmm, växthus…

Livet och dess riktningar

Barnens farmor och farfar var på besök i helgen. Det var ("faktiskt") trevligt! Son och farmor klickade som de aldrig gjort förr, ett stort irritationsmoment tidigare har varit att de verkat så ointresserad av barnen men båda och främst farmor var så fina med barnen, främst Son, den här gången. Han i sin tur var så fin också, kom många gånger och spontankramade Farmor, han som aldrig vill kramas med någon om han inte är trött eller ledsen.

Svärfar har blivit så trevlig också. I början när jag kom in i familjen var han så svår. De var svåra båda två men svärmor var nog mest svår för att han var svår. Hon kom som i kläm. Det tog ganska många år innan jag hörde honom skämta en enda gång, eller såg honom skratta. Han bara tittade på en med undrande blick om man försökte säga något roligt. Nu har han humor. Det trodde jag aldrig att jag skulle säga. Han har humor!

 

Jag har alltid haft svårt för att de är så välputsade. Allt är fasad och jag tror det är så pass impregnerat i deras personligheter att de inte reflekterar över det, men jag kan inte med det uppenbart tillrättalagda, allt man gör och säger för att framstå som en familj där alla njuter av varandras sällskap, där alla i någon aspekt är framgångsrika och alla spelar sin relations-roll perfekt. Det hålls tal vid middagen och talet handlar om hur bra det går för den adresserade på jobbet och vilken fin fru och familj han har. Det är ju för att det är vad de tror att man vill höra men jag sitter med ett stelt leende och känner inget för det.

 

När jag nattade barn i fredags pratade de om huset i Frankrike, att svärmor och svärfar kommer äga det tio år till, sedan inser de att de är för gamla. Helst vill de att något av barnen tar över huset. Vi är de enda som är aktuella och vi ÄLSKAR det där stället. Det är bara det att det är en ofantlig kostnad. Det är två ganska höga årslöner bara för att dra runt det ekonomiskt. Make sa det och då tyckte hans föräldrar att ja, men då får vi väl göra en utdelning så att den som får huset har råd att dra runt det (och övriga syskon naturligtvis blir kompenserade).

Det kanske blir så, om inte världen hunnit gå under i klimatångest eller Corona innan dess, att det landar en rejäl pengagåse på köksbordet om tio år. Vad gör man då? Vad är det första man gör om någon sätter in XX miljoner på ens konto över natten? Jag kan inte komma på vad. Det enda vi kan komma på att vi skulle göra, nästan direkt, är att lösa alla lånen. Bli skuldfri. Oklart varför det känns så viktigt men det är något vi längtar efter. Men ingen av oss har någon sådan där dröm att Då ska jag köpa den där svindyra märkesväskan eller Då går vi in på Porschebutiken och säger två såna tack, en svart och en vit. Inget sådant. Jag är så glad att vi inte drömmer om sådant.

 

Jag vill göra något meningsfullt och konstruktivt. Jag skulle vilja finansiera den lokala kvinnojouren. Alltså, finansiera på ett sätt som verkligen gör skillnad, all in. Svärfar berättade om en kompis/bekant till honom som har som hobbyprojekt att köpa företag som av en eller annan anledning behöver säljas. Det kan vara små företag. En kemtvätt. En Icabutik. Ett åkeri. Ungdomar i trakten som är sugna på att driva företag får anmäla intresse till honom, han har som en bank med personer och när han köpt ett företag väljer han någon från sin pool som får ta över företaget, driva det. Om det går bra får personen successivt köpa in sig som ägare till ett förmånligt pris och efter ett antal år helt ta över ägandet. Den här mannen äger eller har ägt ett 40-tal sådana företag i staden där de bor. Nej, han tjänar inga pengar på det, men är en eldsjäl och har redan pengar så han klarar sig. Otroligt inspirerande. På hela taget; köpa företag lockar både Make och mig. Så kul det varit att leta upp misskötta företag med potential och vända dem till något lönsamt. Jag är övertygad om att han och jag vore det PERFEKTA teamet för en sådan verksamhetsbeskrivning. Han kan siffror, jag kan processer och människor.

 

Det är så konstigt att ens tänka sig att livet kanske blir så någon gång. Jag vågar inte räkna med det för man vet aldrig vad livet har i beredskap åt en, men någonstans vågar jag ändå lite se fram emot det. Det känns som att svärföräldrarna är mer inriktade på att "dela ut" nu än de varit förr. De är okaraktäristiskt öppna men hur de placerat sina tillgångar (normalt sett skulle de aldrig prata om pengar med utomstående, jag tar det som att de verkligen ser mig som en del av familjen) och igår över middagen kändes det nästan som att de ville ge oss förberedande goda råd för hur de har tänkt och resonerat och olika avkastningar vs risk, som att de vill att vi ska börja fundera på sådant också.

Vi skrattade lite åt det häromkvällen, Make och jag. Jag såg framför mig att vi sitter på varsin sida köksbordet, han och jag, och stirrar på en stor pengapåse, en sån där brun jutesäck med ett svart dollartecken på, som står på bordet mellan oss innan vi rycker på axlarna och går och steker fiskpinnar istället. Något säger mig att det kommer bli ungefär så. Fast inte i en seriefigurssäck, då'rå.

Livet idag

Snickarna jobbar sista dagen hos oss idag. Så fort det gått på slutet! De kommer tillbaka när plattsättaren gjort sitt, det är lite grejer kvar att fixa på utsidan också, men inne är de... ja, klara. 

Vi kan inte börja flytta in i "det nya" riktigt än. Golvet måste oljas först. Golvfirman vi brukar använda visste inte om de kunde idag, beror på anställds VAB-situation. Vi gör det själva om de inte kan, men det vore skönt att få det fixat. 

Jag har filat på hall-förvaringen rätt länge nu och känner mig så sugen på att få till det men kan inte göra riktigt allt eftersom plattsättaren ska lägga golv (microcement!) först. En sådan detalj. Men jag har köpt konsoler och vägglister och hyllplan för några tusen (allt är inte till hallen) och bett snickarna att såga till hyllplanen så att de passar. Det blir platsbyggd sittbänk längsmed halva väggen, liten vägg som bygger ut 50 cm och på andra sidan den stång för ytterkläder och antagligen en väggfast skohylla under. Vi är inne på att sätta upp väggskåp under taket, för extra förvaring och för att det ska bli som mer "platsbyggt". Jag tror dessutom att jag ska måla allt i samma färg som väggen.men vet inte om det blir tråkigt eller snyggt? 

Meanwhile, på jobbet: En leverantör är under rekonstruktion och om de stänger kan vi inte leverera ut en enda maskin. Jag har fått tag på ett annat företag i samma koncern som antagligen kan leverera exakt samma produkter men behöver sätta ihop ett ritningspaket till dem. Drar mig för det, för nya ritningsarkivet ger mig flashbacks till hur det var att modemsurfa 1995. Det är någon eller några timmar som till 98 procent kommer bestå av att titta på en sida som laddar. Man kan bli galen för mindre. 

Ny order till Jolse

Jag har p g a renovering inte handlat något orelaterat renovering på hela vintern men igår lade jag en ny beställning till Korea på...ja, roliga grejer!

Följande landar på DHL-terminalen om en knapp vecka:

TOSOWOONG Skincare Foot Clinic Foot Stick 15g - Min fotsalva är snart slut och roligare att köpa från Korea än från Kicks. Jag hade från början en peelingkräm i varukorgen men den hann bli slutsåld innan jag kom till skott.

TONYMOLY Intense Care Gold 24K Snail Hand Cream - Jag använder egentligen inte handkräm annat än i undantagsfall ungefär så här års, men kunde inte låta bli när det är både snigelslem och guld i. Om inte annat en bra grej att lägga i presentskåpet.

EGLIPS Velvet Fit Tint Vintage #05 Vintage Brick  En matt lip tint med en på bilden alldeles underbar tegelröd färg. Rött läppstift är min svaghet. Jag vill så gärna så gärna vara en sådan som använder rött läppstift men får verkligen kämpa med det, både för att hitta något jag tycker passar i färgen men också för att inte känna mig för självmedveten (på det dåliga sättet) och utklädd. 

peripera Ink The Velvet  #02 Ungefär som ovan men någon korallaktig nyans, vill jag minnas. Föll för den poppiga förpackningen.. 

KARADIUM SHINING PEARL SHADOW STICK #06 Chocolate Brown: - Har tidigare köpt ett blush stick från Karadium och använder det varje dag. Gillade färgen på denna ögonskugga men alltid risk att det blir liggandes i lådan. 

B&SOAP Apate Black Wash Off Pack  - Jag har den gula masken i samma serie och gillar att den känns (kändes) så färsk och naturlig. Nu tror jag att den börjar bli lite gammal och jag borde nog slänga den. Den här är glansigt kolsvart och jag tänker främst använda den på näsan och hakan men på beskrivningen lät det som att den kan funka i hela ansiktet. Lyster och collagen, ja tack.

Isntree Real Rose Calming Mask - Tidigare hade jag ett ros-nattbalsam från Decleor och tyckte att det var fantastiskt för min hud. Ser fram emot att prova den här masken fast den var i dyraste laget för experimentellt köp; 20 dollar, lite styvt.

chireureu Paint Soap Royal Jelly & Cacao - Rengöring i tvålform. Jag är förvisso väldigt nöjd med min rengöringsmousse från Medik8 men blev sugen på att prova något annat. Dessutom bra vid resor eftersom den är liten jämfört med ordinarie rengöring, och dessutom i fast form. 

MISSHA Magic Cushion Cover Lasting Refill SPF50+ PA+++ 15g  - Passar på att beställa två refiller direkt. Så jädra bra produkt. Nästan lite för mycket porslinshud.

MISSHA M Perfect Cover BB Cream - Beställde en vinternyans ( #21) och en sommarnyans (#23). Använder denna varje dag. Har en liten vag tanke om att kanske kunna använda den mörkare som lite contouring tills vidare.

innisfree Derma Formula Green Tea Probiotics Cream  - Superkampanj gjorde att jag slog till. Ganska oöverlagt köp men kul att testa, tänker jag. 

Jahaja, 150 dollar senare. Det kommer recensioner senare, bara för att det är roligt!


 
 

Box in a box

Efter en rejäl mördarinfluensa och inte ett träningspass på en månad rivstartade jag med 75 minuter Box igår. Det var en ny tjej där som jag körde med och hon var grym! En del, ganska många, skulle aldrig gå dit utan en kompis men jag gillar att inte veta vem jag hamnar med. För det mesta blir det bra. 

En man som nästan alltid är där tycker att vi ska köra. Det kan vi väl, men det känns som att han försöker "paxa" mig och jag gillar inte det. Han vill att vi ska bestämma att vi kör nästa gång och jag duckar för jag vill ta det som det kommer. Jag vill inte bli någons permanenta parhäst och jag blir obekväm av att någon, som jag känner det, tränger in mig lite i ett hörn och vill ha mig till att lova saker. Plus att jag blir lite misstänksam till varför han vill köra med just mig, undrar lite över hans motiv. 

En av instruktörerna på Boxen är helt värdelös och tyvärr har hon flest pass. Hon har inte uppdaterat sitt pass (enligt uppgift) NÅGONSIN. Samma pass, samma musik, samma övningar, samma allt - pass efter pass efter pass. Jag blir knäpp på det. Dessutom är hon riktigt dålig fast hon har vansinnigt hög svansföring och kör drill sergant-stilen. Hon var med på passet igår, som deltagare, och tog på sig att gå runt i gruppen och "hjälpa till" och skulle ha mig till att slå på något annat sätt. Jag kan inte ens låtsas vara trevlig. Jag blänger och säger att jag föredrar att göra såhär. Jaja, gör det då fräser hon och går vidare till nästa. 

De godtyckliga valen

Med tanke på hur länge vi haft på oss att fundera på renoveringsvalen är det helt oaccaptablet att målarna igår frågade vilken färg vi vill ha i hallen och jag gick ner i källaren, hittade en gammal provburk med en lite smutsturkos färg som jag kladdade upp. 
"Den är inte så pjåkig?" sa vi till varandra, Make och jag. Ja, vi har liksom inget bättre på lut. Så den får det bli.

Det är inte det att jag inte tänkt på det där med färger men interaktionen med Make har varit och är en jättebromskloss. Jag har känt att jag inte kommit vidare för han ska också säga sitt, men han har aldrig tid eller ork att titta på tapeter eller kakel så plötsligt står vi där och väljer första bästa för att tiden är slut. Det gör mig frustrerad, att han inte förstår att det blivit bättre om jag bara fått välja, då hade det blivit ett medvetet val och så himla kass smak har jag inte. Bättre det, än att det blir så här. 

Men i eftermiddag ska vi för första gången åka och titta på kakel, sådär en vecka innan plattsättaren ska sätta igång.

Livet osv

Första dagen på jobbet på 1,5 vecka. Jag har legat helt influensadäckad, Son likaså och nu är Lillasyster hängig. Min chef är en hjälte som inte suckar eller himlar sig när jag säger att det blir fortsatt VAB men att vi åtminstone delar 50/50 tills vidare.

Vi flyttade hem till huset igår. Skönt att vara hemma igen! I fredags när Make kom hem var det kaos. Då hade vi ändå sagt till både snickare och målare att vi skulle flytta hem och utgick ifrån att de fattade att det var tvunget att vara hysat klart/i ordning men nej. Make var så arg att han var vit i ansiktet och pratade norrländska. 
Jag har en patenterad förhandlingsteknik när det kommer till hantverkare som inte gjort vad de ska. Jag kräver inget, jag föreslår. Jag föreslår att eftersom de nu inte levererade vad vi var överens om så kan vi mötas på halva vägen och de kan komma imorgon lördag och göra klart, till vardags-taxa.
Ofta kommer man längre på att lägga upp det så. 

Familjen vi umgicks med en del tidigare, där frun är så... konstig flyttade till Stockholm vid jul. Vi blev bara lättade för det var som svårt att ine hålla igång umgänget när man ses på dagis var och varannan dag. I helgen hörde hon av sig och undrade om vi inte vill komma upp en helg och fira deras Sons födelsedag i slutet av mars. Min första tanke: Är det okej om jag hugger mig själv med en gaffel i låret istället? Jag skrev tillbaka och beskrev vår tillvaro just nu, att vi bor hos maps pga renoveringskaos, Make tog 11 högskolepoäng i helgen, hela familjen är sjuka osv. Skrev också att vi inte kommer åka till Stockholm inom det närmaste. Hennes svar: "Så synd, han (sonen) hade blivit glad!" Inte ETT ENDA ORD som visar någon form av bekräftelse på att hon fattar eller det är mycket nu eller någon fråga om hur det blir med huset eller något men det är exakt det vi stört oss så på med henne, att hon är så obekräftande. Själv drar hon ofta och gärna låååånga anekdoter om konstiga eller roliga (tycker hon) saker hon varit med om men när någon annan berättar något lyssnar hon tålmodigt men aldrig en reaktion på det man berättat. Nej, kommer verkligen inte lägga två strån i kors för att hålla kontakten med dem.