Saker och tings utveckling

Imorgon begraver vi morfar. Min kusin som bor i Stockholm och är som en syster för mig men som alltid varit betydligt tightare med mormor och morfar, ringde igår och frågade vad jag ska ha på mig. Det hade jag inte tänkt på. Min garderob är lyckligtvis sådan att jag sällan behöver planera eller fundera på vad jag ska välja, det finns alltid något som passar då min grej är att alltid vara snäppet överklädd omgivningen* har jag liksom alltid marginal. Jag väljer faktiskt hellre någon mörk, annat än svart, färg på begravningar när döden kommit lite som en lättnad (har lyckligtvis aldrig varit på någon annan sort). 

Svart känns liksom... vet inte, lite dramatiskt i sammanhanget. Matt mörkblå, som det nog blir för mig imorgon, bättre. Jag tycker att material och modell är viktigare än färg. Kusin var osäker för den svarta klänning hon tänkt passar bättre på en middag, sa hon.Jag sa att hon får känna efter själv, men att om möjligt välja något som speglar det hon känner, snarare än att stirra sig blind på färgen. Eventuellt underlättade jag inte hennes beslut med det tipset.

Senare på kvällen ringde mamma. Hon och pappa har varit i Stockholm p g a pappa har gjort en operation där p g a han har privat sjukvårdsförsäkring (vilket han älskar att prata om eftersom det får honom att känna sig lite VIP). Mamma berättade att min morbror, kusinens pappa, har covid. Så kusin, som skulle kört ner med sin familj och bott hos föräldrarna, kommer nu själv åka ner med mina föräldrar. Hon får sova här hos oss, det blir jättemysigt och hur tråkigt det än är med stackars morbror (som fortfarande kommer på begravningen men får sitta i ett eget hörn av kyrkan**) så är jag glad att få kvalitetstid med kusinen för det är inte ofta numera. 

* Med undantag för när jag träffar min svärmor. Hon är alltid minst två snäpp överklädd, ibland tre. Tänk balklänning i sidentaft på julafton. Skojar inte. 

** Mer bekymrad för mormor som smittspridare. Morbror var hela dagen hos henne precis innan han började visa symptom, så även att hon precis fått sin andra spruta kan hon, som jag förstår det, fortfarande sprida smittan men jag undrar om hon kan (vill) förstå det. 

Morgonens morr

Idag på morgonmötet stod jag inte ut längre med gubbarnas skitsnack, som blir mer och mer explicit, om VDn. Det är hennes attityd hit och hennes attityd dit. Jag blev sådär arg som jag sällan blir, när det är tur att man sitter bakom en skärm så att det inte syns att kinderna är blodröda och händerna skakar. Jag försöker slappna av i halsen när jag säger att samtliga i mötet kan ta sig en funderare på hur de pratat om en manlig chef som betedde sig på exakt samma sätt. 
"Precis likadant!" svarar de, föga förvånande. Nej, sa jag. Det tror jag faktiskt inte. VD är jävligt duktig och bara för att hon inte beter sig så som ni tycker att en kvinna ska bete sig... 

Det blev tyst. Inte för att de fick sig en tankeställare utan för att de nu vet att morgonmötet inte är fredat område för skitsnack längre och de hade nog inte förväntat sig att jag, som alltid är så glad och trevlig, kan bita ifrån så pass hårt.

 Så här när man lugnat ner sig lite inser jag att det varit strategiskt smartare att angripa skitsnacket i sig än att göra det till en bara-för-att-hon-är-kvinna-grej för det vinner man (tyvärr) aldrig något på, annat än möjligen applåder från de redan frälsta. Få folk att känna sig dumma för att de talar illa bakom andras rygg ger betydligt mer bang for the buck för det vet alla är fel. Kvinno-grejen är alldeles för mycket av en diskussionsfråga i sig. 

Tre år och några månader

 Lilltjompan är en försiktig general. Hon flyttade in i sitt egna, nybyggda rum i våras någon gång. Där har hon en jättefin platsbyggd säng under snedtaket, lite inkapslad, som en koja men ändå har hon insisterat på att fortsätta sova i sin spjälsäng. Vissa kvällar har hon velat sova i sin stora säng, men för det mesta ändå i spjälsängen.

För en dryg vecka sedan läckte blöjan så vi skulle tvätta lakanen och på kvällen drog jag en vit lögn, att inte lakanen var rena än så vi kunde inte bädda spjälsängen. Då gick hon utan vidare med på att sova i stora. Sedan dess har hon varje kväll frågat om vi inte kan bädda spjälsängen och vi har kommit med olika vaga undanflykter som hon accepterat utan vidare.  I helgen flyttade jag ut spjälsängen från hennes rum "för att kunna städa" vilket hon köpte, och nu står den sedan några nätter i bebisalkoven i vårt sovrum. Fortfarande frågar hon efter den, men accepterar hur det är. Nu upplever jag att hon frågar mer för att få bekräftat att hon inte ska sova i lilla sängen, än för att hon gärna vill det. 

Först igår sa jag till henne att titta nu så mycket plats du har i ditt rum, när inte lilla sängen står där. Jo, det hade hon inte tänkt på. Nu tror jag att hon släppt spjälsängen men den får stå kvar som en trygghet ett tag till. 

Blöjan går rätt uruselt att sluta med också. Där har vi haft ett stort bakslag. Hon är nämligen så fruktansvärt petig och vägrar sätta sig på toan om den kan uppfattas som det minsta ofräsch. Det räcker egentligen om det ligger en liten pappersbit på golvet för att hon ska vägra, eller om det luktar lite eller om det är någon minimal fläck någonstans. Jag tror det är därför hon vägrar gå på toa på dagis, hon tycker inte att de är tillräckligt fräscha. Vi har gått från att hon varit helt blöjfri på dagarna till att hon nu insisterar på att ha blöja dygnet runt, även på helgerna när vi bara är hemma. Jag vill inte bråka om det heller, så hon känner sig pressad men så svårt det är. Vi är så less på de där blöjorna nu. 

Win-win

 Igår hände två roliga saker:

1) Jag skrev på för nya jobbet, börjar 6 april!
2) Make fick resultatet på sin uppsats; högsta betyg. Nu vet han att han är klar. Bara att luta sig tillbaka och vänta på examensbeviset. 

Jobbet... villkoren var inte riktigt vad jag hoppats på men kände att det går ingen nöd på oss oavsett, jag höjer min lön lite (men det blir plus minus noll med pendlingen) och det viktiga: Ett jobb man trivs med och är taggad på, är värt om inte allt så i alla fall väldigt väldigt mycket. Produktområdet jag ska jobba med är det mest expansiva  hos dem. Inte så stort i omsättning än, men växer så det knakar och det satsas jättemycket på det. De sa att de vill ha mig där för att de tror att jag kan driva det med den energi som krävs. Ja, lite smickrad över det. Oj vad jag behöver steppa upp nu, jag som gått som i dvala nästan senaste året. 

Idag behöver jag säga upp mig. Det känns mindre roligt men det är bara att göra och det är nog värst för den som gör det. VD är professionell och rutinerad till tusen, hon kommer inte be mig dra åt pipan. Jag tänker att jag motiverar det bara med det positiva, att jag ska byta till något jag är jättesugen på, inte trassla in mig i att jag inte tycker att det är kul här längre. Det finns ingen anledning.

Några snabba

 * Frågade vår Unionen-person på jobbet om uppsägningstid "åt en kompis" (ha, där lurade jag honom!) och det är två månader som gäller, tills man varit anställd i sex år. Jag påbörjar femte året nu i februari, så bra tajming!

* VD berättade idag att det är klart med rekryteringen men nya chefen börjar nog först i maj så jag hinner väl precis lämna innan dess. Attsingens. 

* Har en balja tomatsås i ugnen. Jag gör på sisådär en sju-åtta burkar (400 g) tomater, två-tre gula lökar, en hel vitlök, lagerblad, socker, salt, peppar, chili, olivolja, lite fond, en j-a massa oregano. Ner med allt i en gjutjärnsgryta och in i ugnen på 130 grader fyra-fem timmar. Sedan värmer man glasburkar i ugnen och tappar upp tomatsåsen på dem. Det håller hur länge som helst, behöver inte ta upp plats i kylen eller frysen. 

* Är sugen på att göra egen fiskfond (att ha i frysen). Bläddrade i en av Mobergs kokböcker i helgen och blev sugen. Något med musslor. Mmmm, musslor. En snabbgoogling ger inget intressant men tänk en flaska vitt vin, vatten, ett nät musslor, lök, palsternacka, fänkål och lite annat, som får koka ihop sig ordentligt? Ja? Nej? Ja? 

* På tal om fänkål: Jag gör rösti till oss vuxna typ en gång i veckan. Tacksamt att alltid ha en förpackning rökt eller gravad lax i kylen. Igår rev jag potatis och blandade med ett ägg (fusk) och stekte till. Jag skivade en halv fänkål tunt och blandade med citronsaft, socker, peppar en stund så att den mjuknade lite. Blandade med hackade tomater och en sedan tidigare överbliven majonnäsklick med bl a soja och sriracha i. Klickade det på röstin, rökt lax och två överblivna salladslökar. Det såg lite brunt ut, men gott! 

* Jag har slarvat bort en gjutjärnsstekpanna med glaslock! Begriper inte hur det gått till, det är ju inte så att man inte kollat ordentligt i handväskan. Jag har tittat överallt flera gånger, t o m frågat om den kan ha hamnat hos mina föräldrar men icke. Jäla skit! 

Ni ba' "Oooookeeeeeej?"

 Ja, hej. Jag har en kanske lite konstigt fundering men är det någon mer än jag som upplever att mensen liksom gärna hamnar runt fullmåne? Jag tycker att det har varit så... så länge jag kan minnas. Kanske inte precis på dagen, kan vara någon dag före eller någon efter, men när jag inte styrt det på något annat sätt, med p- eller minipiller, så är det som att den vill lägga sig där, runt fullmåne. 

Är det skumt? 

Flora

 Fläkten i min dator surrar hela tiden, den tar aldrig paus*. Jag är så trött på det där surret, så trött på min dator. Så trött på att sitta på ändan och glo på motsvarande ett A4-blad hela dagarna. 

Min uppsägningstid är tre månader, har jag luskat reda på. Ser inte fram emot att harva på här i tre månader innan jag får lämna. Ska så klart försöka komma ifrån tidigare men är lagom optimistisk. Ett litet hopp är att vi kanske får in chefens ersättare redan om en dryg månad (de står och väljer mellan två olika), med lite tur har jag någon relevant att lämna över till. 

Nya jobbet, om allt fallar på plats, är trädgårdsrelaterat**! Min målbild illustreras av en floramönstrad blus i skira färger. När allt är signat och klart ska jag börja leta efter en sådan. 

* Om man drar ur ladd-sladden slutar den att surra! Prisa herren!

** Fatta att gå från en supermega-reglerad tillverkningsindustri där allt är petnoga, allt ska följa snustorra processer (som man förväntas vara inläst på), allt ska dokumenteras och sedan printas, signas, scannas, sparas på tre olika ställen digitalt och originalet ska sättas in i pärm , där allt man gör kan komma att granskas under lupp av någon barsk person som kan ställa till ett h-e för företaget om man slarvat - till KONSUMENTPRODUKTER som jaja, inte helt hejsan-svejsan, men nästan. Jag går och gottar mig åt det mest hela tiden.