Kollegorna

Det blev lite fel på ett möte nyss. Vi skämtade om åldrar och en kollega sa att han är 32 (när han är själva verket är 42) och jag skämtade om huruvida han är en sliten 32-åring eller en fräsch 52-åring. 

I slutet av mötet muttrade han något om att "Ja du tycker ju att jag är ofräsch så det vet jag inte om jag vill hjälpa dig med" och då kontrade jag med 
"Jag tycker att du är jättefräsch men det skulle jag aldrig få för mig att säga för då får jag HR efter mig." Man kan alltid skylla på HR. HR är tacksamt att skämta om. Glass- och ballongavdelningen.

Eller som när en annan kollega (som alltid trampar i klaveret när det kommer till vad han säger till kvinnor) i ett möte råkat (han har sån jäkla otur när han inte tänker) komma med någon generalisering men upptäckte det själv, försökte rädda situationen och göra avbön. Nej men så får man ju inte generalisera, alla kvinnor är ju inte likadana tillrättavvisade han sig själv och ja' ba' "Så bra att du kom på det själv så slapp HR berätta det för dig." Allmän munterhet osv. Nöjd med den. 

Han är dessutom lite unik i att han aldrig hört mig tala till punkt, inte en enda gång. Jag säger det till honom, det klimatet har vi nämligen på vår arbetsplats. Älskar det med industrin. Hårt men rättvist. Allan! säger jag. Du har aldrig, inte en enda gång, lyssnat på vad jag har att säga. Antingen avbryter du mig mitt i en mening eller så börjar du tänka på något annat och jag ser hur du liksom glider iväg med blicken. Kan du inte försöka lyssna tills jag pratat klart? Om du verkligen koncentrerar dig borde du klara det! Då lovar han bot och bättring, men nästa gång är det samma sak igen. Om vi inte haft en kultur där man kan påtala sådant hade det varit oerhört frustrerande. Nu blir det mest komiskt. Och man lär sig att uttrycka sig i väldigt, väldigt korta meningen. 

Duracelkanin

Fast en del av mig (haha, läs HELA jag) i lördags hade bara velat parkera ändan i soffan och titta ut på isregnet resten av helgen gick inte det. Barn ska underhållas och om man ändå inte kan parkera ändan i soffan kan man lika gärna vara aktiv, resonerar jag. Och när i stort sett hela barnansvaret ligger på mig på helgerna blir jag mer energisk, får mer gjort. Hade med lilltjompan i tvättstugan, hon tycker att det är jättespännande att vara där. Manglade och tvättade och plockade. Drog ut allt ur alla lådor och skåp i badrummet för det var så äckligt. Det började med att jag fick syn på ett gratisprov jag aldrig kommer använda och skulle slänga det, så fick jag nä nu jävlar och gick loss. Lådorna gjorde jag i lördags, skåpet igår. Tycker inte att det var länge sedan jag gjorde det senast, ett halvår sedan kanske? Men så mycket det var att slänga ändå. Jag rensade bort två tredjedelar av mina nagellack. Allt med metalliceffekt, glitter och allt rosa. Allt gammalt med taskig kvalitet. Nu har jag bara femton nyanser av rött kvar. Nagellacken ska jag försöka in på tippens farligt avfall med vid tillfälle.

Igår körde jag lammbringa i ugnen på låg temp flera timmar. Förberedde potatiskaka på eftermiddagen. Tog step/styrkapasset 17-18 (första passet den här veckan, lagom duktigt), kom hem, såg till att köttet fick yta och det blev så gott. Sa till Make att han har en riktig superfru, som lagar söndagsmiddag medan hon är på gymmet. Ska inte säga att han inte vet hur bra han har det, för det vet han och om han glömmer berättar jag det för honom.

Jag stör mig på att han aldrig spontant säger att maten jag lagar är god. Jag VET att den är god men det är som att han inte reflekterar så mycket över hur det han äter smakar. Han lastar bara in. Jag fattar inte det. När jag stoppar in första tuggan i munnen går det inte att låta bli att smaka och inte sällan tänker jag själv Herrejävlar så gott! Det hade varit kul om han, bara en enda gång, stoppar in något i munnen och säger Åh så gott det är! Nu blir det i stället så att jag, när han är inne på sin femte sjätte tugga och fortfarande inte sagt något, slutar äta och bara glor på honom. Då kommer han på sig själv och säger skuldmedvetet att det ÄR jättegott. Eller så frågar jag om det gick att äta. Samma effekt. Det är inte hela världen, inte ens halva men irriterande.

Den där enzympeelingen jag fick hem från Korea (tog bara en vecka och Expedited-frakten var gratis av någon icke angiven anledning) var AMAZING. Jag trodde först det var lur. Så fort jag lade på den på huden var det som att jag blev full av uppblött toapapper. Jag trodde det var krämen som torkade ultrasnabbt och liksom korvade sig, men så någonstans kände jag att nej, det måste vara döda hudceller. Använde den på Make i lördags kväll och han trodde mig definitivt inte, tills jag pluttade ut krämen på en plastbit och rörde runt med en tops så att han såg med egna ögon att krämen var helt helt slät. Måste vara något av det bästa jag använt, tror jag.

Barnen har varit så pyssliga i helgen. Vi målade med akrylfärger och guschelov för den stora vaxduken vi alltid tar fram när det är pyssel på gång. Jag gick in på Skapamer för att beställa mer pysselmaterial och fick syn på något som heter gjutmassa. Plötsligt fick jag världens craving på att börja gjuta saker! Läste på lite mer och lärde mig att man kan göra egna silikonformar av i stort sett var som helst. Man kan t ex ta en ljusstake och pensla den ett gäng varv med silikonmjölk, låta det härda och sedan använder man den formen till gjutmassa (vilket verkar vara ett sorts gips, fast med högre kvalitet) eller cement om man föredrar. Jag beställde som ett startkit för mer pengar än jag ville berätta för Make, och det kliar i fingrarna att sätta igång. Har en vag ambition om att huvudsakligen tillverka egna julklappar i år. Få se hur det går med den saken. Två ljusstakar och en tändsticksask klädd med den underbara tapeten i guld och rött som jag har en knapp rulle av i källaren, den som vi aldrig kommer sätta upp någonstans. Det känns som en helt okej julklapp till de flesta. (Mmmmm... tapet.)

Jaja, barnen får piprensare, glitterlim, pärlor/pärlplattor mm. 

Flow

Jag var inne i ett sådant flow igår. Tyckte att jag gick från klarhet till klarhet med renoveringen. Häftigt hur idéer kommer. Jag har länge lite i bakhuvudet processat vårt sovrum och hur det är disponerat. Det är ungefär 4 x 5 meter stort men ungefär 1 meter på längden är platsbyggda garderober. På motsatt kortsida är dörren som öppnas inåt. Alltså försvinner två meter give or take, helt i onödan. Jag har tänkt att det vore smartare om garderoberna och dörren var på samma vägg, för då skulle man liksom spara en meter. Nu är det TRÅNGT. Det är knappt så att man kan gå runt sängen.

På bortre kortsidan är ett dörrhål till bebisrummet. Det är ca 2,5 x 3,5 meter där man får plats med spjälsäng, skötbord och ett litet skrivbord. Därifrån är även ingången till vår WIC. 

Tidigare har jag tänkt att när lilltjompan flyttar till eget rum gör vi bebisrummet till vårt "mysrum", med fåtölj och sådär, så att man kan ha det lugnt och skönt där när övriga huset är fullt av ungar.

Men igår låg barnen och jag i sängen och gosade och busade och det bara plingade till i huvudet på mig. Vi flyttar garderoberna till dörrrväggen som jag tänkt, men sedan tar vi bort väggen där garderoberna stått! Varför tänkte jag inte på det tidigare? När garderoberna är borta finns knappt väggen ens länge och då har vi ett stort, härligt, luftigt sovrum där vi kan ställa sängen som vi vill, ha en schysst matta på golvet och en läsfåtölj i hörnet. Åh!

Tänkte att Make skulle få spunk på mig som kommer på nya saker men han var taggad och tyckte att det är klart att vi ska göra det.

Sedan hittade jag de perfekta tapeterna till barens rum. De matchar men är inte likadana. Den ena är Honysuckle från Boråstapeter (till lilltjompans rum) och så tänkte jag skjortrandiga tapeten Marstrand Aspö i Sons rum. Återstår bara att lura honom att nej, det finns inga PJ Mask-tapeter för Make tycker att han ska få vara med och bestämma. 

Asså, hur fina?

Prylarnas pris

För ganska länge sedan, i våras, slog jag på stort och köpte premium quality-sängkläder från H&M. Två påslakan och fyra örngott gick på drygt 1500 kr, efter 20% rabatt! Enligt beskrivningen skulle produkterna vara i 100 procent bomull och 600 trådtäthet. 

Det tog ett ganska bra tag innan jag begrep att den svarta dekorativa kanten är i ett annat material, ett stenhårt och liksom skavigt syntetiskt material. Den har krymt mer än resten i tvätten, så pålakanen går inte att mangla plus att kanten är så hård att den gjort mangeln skev. 

Oj, vad jag stört mig på det där men så för ett tag sen så ba' Nä jävlar och jag mejlade H&M och sa att produkten inte stämmer med beskrivningen och att jag vill returnera den. Fick ett snorkigt svar efter två veckor om att man bara har trettio dagars öppet köp och det gäller inte om förpackningen är bruten. Svar från mig som ignorerats, ett till som ignorerats samt ett till med printscreen från hemsidan där det fortfarande står 100 procent bomull. Nu plötsligt rätt svar om att naturligtvis ska beskrivningen stämma och naturligtvis får jag returnera produkterna om jag vill. ATT jag vill! Så nöjd med att ha bråkat! 

Fick feeling och lade beställning från koreana beauty-siten igår. Åh, jag blir alldeles darrig när jag är inne där, måste verkligen sitta på min egen axel och påminna mig själv om vad jag behöver ("behöver") och inte behöver. 

Det blir några julklappar (en enzympeeling som jag tänker att alla rimligen måste älska eftersom jag alltid känner mig som en ny människa när jag använt den.) 

Real Barrier Aqua Soothing Peeling Gel för 13 USD st

Någon mascaragrej (fiber) som verkar funka som både primer och fixer. 

  ETUDE HOUSE Dr. Mascara Fixer for Super Longlash  för 6,5 USD.

En eyeliner som ska vara "powerproof". Jag har fortfarande inte gett upp att hitta den perfekta som inte kladdar ut sig själv. MISSHA Ultra Powerproof Pencil Eyeliner (6,7 USD)

C-vitaminserumet jag köpte senast och som varit så bra. Tycker det gör hur stor skillnad som helst men det var dyrare än jag mindes men det kan ha varit kampanj senast. Köpte ändå eftersom jag tyckt att det varit så bra. 

SOME BY MI Galactomyces Pure Vitamin C Glow Serum för 18 dollar.

  MISSHA 4D Mascara för att den bara kostade 4 USD och för att jag är redo att benchmarka min vanliga. Denna hade fått bra betyg och ska sitta bra även om den inte är vattenfast. 

  MISSHA 7Days Tinted Eyebrow - en ögonbrynspenna som färgar "permanent" (upp till en vecka). Ser fram emot att testa, för 7,5 USD.

  ETUDE HOUSE Proof 10 Eye Primer  - en ögonprimer eftersom något (?) hänt och jag tycker att inget ögonsmink sitter som det gjorde för bara ett år sedan. Hoppas på denna för drygt 5 USD. 

BB-cremen som jag velat testa så länge eftersom den verkar ha typ ikonstatus i Korea, men min nyans har alltid varit slutsåld. Nu fanns den för 8 USD, så jag slog till: MISSHA M Perfect Cover BB Cream. 

Det är lite som Ikea. Varje enskild pinal inte så dyr men så kostar det ändå över 1000 kr att checka ut. Då är ju en inte obetydlig del av det julklappar, men ändå. Den här gången valde jag expedited-frakt som ska komma på under 10 dagar men de tog inte betalt för det, så jag hoppas att det ändå gick igenom. Kan vara att ordervärdet var så högt att de bjöd. Man kan hoppas. 

Fall and rise

Igår en jädra skitdag. Skulle åka ett snabbt ärende på lunchen men fick plattpunka på ena bakdäcket. I o f s bokstavligen utanför däckverkstan men de hade inga däck i samma fabrikat som våra och då var jag tvungen att byta båda bakdäcken för tydligen inte tillåtet att köra med olika fabrikat på samma axel. Fyra papp kostade det kalaset. Efteråt undrade jag om jag blev lurad eller om jag fattade beslut för snabbt, men hade ju noll förhandlingsutrymme där jag stod. Hade inte kunnat rulla en meter till på bilen. 

Så var jag på dåligt humör för det resten av dagen och för första gången på länge kräk-less på jobbet och allt bös jag håller på med istället för att göra det jag borde göra. Alla dessa gamla artiklar som plötsligt inte går att köpa längre, ofta till eftermarknad. Jag blir tokig. Har nog två-tre sådana i veckan men det blir ju så. En maskin kan gå 10 år i vår produktion och sedan ska eftermarknad kunna leverera reservdelar i ytterligare 10 år. Klart att komponenter slutar tillverkas. 

Men så lämnade jag jobbet tidigt, åkte till Erikshjälpen, hittade två grönblommiga tallrikar till uteköket som inte existerar än (det fanns fler tallrikar men jag köper aldrig fler än två likadana), ett litet förkläde hemmafrustyle, vad jag trodde var två kökshanddukar i linne men det visade sig vara en löpare. Nöjd. Och ett paket från Zalando med två klänningar som satt som gjutna. Tacksam att Make uppmuntrar det. De flesta hade suckat och tyckt att jag redan har tillräckligt många klänningar, men han är av uppfattningen att jag aldrig kan få för många, om de sitter bra och är snygga. Vilket de gör/är eftersom jag vet nästan precis vad som passar mig.

Fick feeling och bokade in mig på morgonpass idag, 07.00. En sorts cirkelträning med fokus på styrka. Det kändes faktiskt jäkligt bra att träna så tidigt på morgonen, jag var lite osäker på hur det skulle vara men jag gillade! Nu ser jag redan fram emot Core-passet imorgon bitti. Jag tror jag håller på att bli lite träningsjunkie? Har bestämt mig för att skita i att jag går minus på flexen. I värsta fall blir det, om jag kommer under minus tio timmar, löneavdrag men skitsamma. Det är viktigare att må bra. 

Det känns som vi börjar närma oss renoveringen. Jag hade en byggare som mina föräldrar använt på besök i måndags och han kan börja direkt, om vi vill. Vår vanliga byggare är ledig först i slutet av maj (vilket i praktiken innebär "efter semestern") och han som jag träffade nu känns jättebra, har drivit sitt företag i 44 år och mina föräldrar har varit väldigt nöjda med honom. 
Han sa att om han får uppdraget kan han nästan lova att Lilltjompan kan sova i sitt nya rum på julafton. Gissa om den träffade rakt i mammahjärtat. Jag hade kunnat skriva avtal med honom på studs. 

Nothing but blue skies

Jag känner mig så pepp och optimistisk nu för tiden! Det gör jag väl för det mesta, men lite extra mycket. Kanske för att det är "lite mycket" nu men jag reagerar ju gärna tvärt om, så istället för att bli trött blir jag pepp. 

Make kämpar som ett djur med skolan och jobbet. Meningen var att han skulle ta tjänstledigt två timmar om dagen för att plugga men så fick han in flera stora, bra uppdrag på bara en vecka, så plugget blev lidande. Jag är otroligt stolt över att han gör det här, att han är så målmedveten. Det är fint att kunna stötta honom jag känner mig delaktig för han hade aldrig kunnat göra det om det inte var för mig. Det kommer vara värt det på sikt. 

Renoveringen känns overklig nu. Vi hade snickaren som gjort takbyte och stor-renovering åt oss tidigare hemma förra veckan. Han är så underbar, tycker verkligen om honom och vi har varit supernöjda med honom tidigare men eventuellt kommer han inte loss från ett annat stort bygge förrän framåt sommaren. 

Ett tag har jag varit helt insnöad på att ställa upp ett attefallshus i trädgården. Såg det som ett roligt projekt och har surfat hjäl mig på modeller och funderat på smarta compact living-lösningar. Tänkte att man kunde ha det som gäststuga och hyra ut genom Airbnb. Kul med en liten sidogrej men hur man än vänder på det lär det inte kosta under 500 000 (vill ju ha något fint) och till slut var Make tvungen att förklara för mig att det inte är rimligt att lägga de pengarna med tanke på övriga projekt vi har framför oss. Jag har ju vetat det hela tiden, men behövde lite höra det från honom. 

När det väl landade återgick jag till att tänka på vår renovering. Har inte gjort det så mycket, för det känns som att jag har hyfsat klart för oss vad vi ska göra.Men jag fick lite nya bra idéer kring vårt utekök. Kom på att man kan använda lackade plåtskåp (typ IKEA PS) och bygga moduler av. Vill kunna ha ett relativt välutrustat, snyggt och prydligt utekök. Tänker t o m ha en portabel induktionshäll där, så att man kan koka potatis eller vad man nu vill göra. Målet är att kunna laga hela måltiden ute, men kylskåp blir det inte där så råvarnorna får man ta med innifrån men annars vill jag ha allt tillgängligt ute. Målbilder är viktiga!

Annan målbild:  Vill bjuda typ alla vi känner på trevligt mingelparty när vi är klara så vi måste vara klara när det fortfarande är varmt ute. DET blir en utmaning...!

Firar!

Idag ska vi med champagne och mums-mat fira dels att Make klarade omtentan i straffrätt! Det trodde vi (han) nog inte utan vi hade ställt in oss på att det skulle bli ytterligare en omtenta och han var rätt nere över det. Nu fick han ny energi till processrätten som tentas i början av november. Han har gjort ungefär hälften nu, i tid räknat. Kontorschefen och hans officiella chef har sagt att han får skynda sig att få ut examen så att de kan göra honom till delägare. 

Firning nummer två är bröllopsdag nummer sju! Jag köpte en snygg ylletröja till honom. Killen i butiken måste ha varit stenhög. Det, eller efterbliven. Sävlig, liksom dimmig. När jag betalat och skulle gå gav han mig inte paketet utan kom runt disken med paketet i famnen. Jag sträckte ut handen för att få det men han trodde att jag ville skaka hand så, ja, gjorde det med mig. Jag bjöd på det, fick paketet, sträckte mig in över hans kassa och tog själv kvittot från skrivaren eftersom han inte gett mig det. 

Son är ju högst ovillig att bli lämnad utan någon förälder, fast han varit så mycket med mormor och morfar själv. Separationsångest i kubik. Vi hade hoppats på att få äta middag själva och sedan hitta på något kul, typ skyttesimulator på lokala eventstället. Äta gör vi ändå, Son får helt enkelt följa med, han är tillräckligt stor för att kunna ha med utan att det är någon belastning, men att släpa med honom på skyttegrejen känns inte aktuell. Dels kanske det ser illa ut med barn i den miljön, men om inte annat vet vi att han inte skulle acceptera att inte få prova skjuta, och DET hade sett illa ut. Antar jag. Kanske kan man säga att bara vuxna får skjuta. Hm. Tål att tänkas på.