Make åker till Kroatien med jobbet på onsdag. Kommer hem söndag. Känner mig lagom pepp på det, misstänker att det är ännu en icke-jobbresa med jobbet. Kanske inte lika lite jobb som Berlin för en månad sedan, men nästan. Tjurar dock inte över det. Nu har jag tid iväg innestående och jag är för mån om vår tysta överenskommelse om att säga ja till varandra för att ens börja fundera på att muttra. Jag ÄLSKAR att vi säger ja till varandra och att vi inte håller på med millimeterrättvisa. Värt så mycket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar