På onsdag stänger jag datorn och går på semester. Avser åka direkt till Äventyret, få hela eftermiddagen och kvällen där. Längtar mer än på länge efter att ha gott om tid med honom. Vår dynamik verkar aldrig sluta ge oss nya nycklar till nya dimensioner fast jag någonstans alltid tror att det inte ska finnas mer att upptäcka.
För ett tag sedan kom vi till en ny sådan dimension och sedan dess har jag längtat tillbaka dit. Det var något av det mest intensiva jag upplevt, någonsin. En mjuk stillhet, det sista vi gjorde, min tur och någon vecka innan hade jag delat en del tankar med honom om det, om hur han kan hjälpa mig bättre, passat på nämna att just det-och-det inte är något som hjälper mig. Jag har alltid haft svårt att komma tillsammans med andra och under många år haft visst komplex för det, för att det inte blir som på film (å andra sidan - vad blir någonsin som på film?). Det blir aldrig bara, jag måste anstränga mig för att komma dit, behöver liksom hitta rätt punkt inom mig och fokusera stenhårt på den. "Slappna av"? Nej, verkligen inte. Slappna av är det sista som fungerar och blir jag distraherad är det tillbaka på ruta ett. Jag har alltid känt mig jobbig för det, har sällan velat uttrycka vad jag behöver av rädsla för att råka be om något den andre egentligen inte vill ge. Till och med då haft malandes i bakhuvudet att jag är jobbigare än alla andra, att jag inte fungerar normalt, att jag är besvärlig och borde varit klar för länge sedan. Det har aldrig handlat om att njutningen inte varit tillräcklig, det svåra är att kanalisera den.
Jag tror att de flesta kvinnor håller med (?) om att det inte handlar om kraft, frekvens eller så. En kompis för många år sedan, på den tiden då man (jag) fortfarande pratade om sådant med vänner, sa att de (killar) borde förstå att de inte ska försöka göra med fingrarna vad de gör med *u*en. För mig handlar det bara om punkter (som radikalt byter plats från dag till dag). Det är det han helt och hållet förstått nu och jag vågar helt och hållet lita på honom när han säger att han njuter av det lika mycket om det som jag. Att hjälpa mig hitta rätt och släppa tankarna på att jag skulle vara jobbig. Vi gör det tillsammans säger han ofta och det är skönt att höra, oavsett vad det gäller. Senast – Herregud, han kände det jag kände. Jag visste var jag var men han kände det också, samtidigt och jag kan inte förklara vad det gjorde med mig när han viskade mig dit, bekräftade att jag var rätt samtidigt som jag kände att jag var rätt och kort därpå bara kunna låta det komma. Jag grät nästan efteråt, kramper som efterskalv kom och gick en lång stund medan jag klamrade mig fast vid honom, jag som brukar föredra att landa lite för mig själv, låta svetten torka och pulsen sakta ner innan jag vill lägga huvudet på hans arm.
Jag längtar efter att fusionera den dimensionen med våra andra. Ett plus ett lika med fem.
3 kommentarer:
Följer du Sexinspiration på Instagram? Hon pratar just om punkter och att det kan vara olika punkter varje dag. Idag är mest känslig här, runt klitoris och imorgon är jag mest känslig där, runt klitoris. Jag har också svårt att komma och tycker också det känns problematiskt ibland. Svårt att tala om vad exakt jag vill ha, det kräver mycket trygghet. Det låter som du har något härligt framför dig på fredag :))
Du beskriver det där fenomenet så pricksäkert. Jag har lätt för att komma på egen hand, nästan för lätt. Men tillsammans med någon så mycket svårare. Även och jag och min partner känner varandra otroligt bra är det precis den där känslan, jag vill inte vara besvärlig. Jag löser det själv sedan.
Fy fasen vad härligt att ha en person att utforska och utveckla just den delen av sig själv tillsammans med.
Pernilla: Följer inte men ska kolla in!
Jag antar att vi kvinnor ofta behöver någon extra komponent för att komma, medan för män räcker det att bara göra vad de gör och att det är därför vi tycker att det är svårt, behöver tilliten. Vet att man pratar om ”orgasmglappet” ut ett feministiskt perspektiv, att kvinnor ska kräva sina orgasmer, men det är inte heller så lätt om man vill vara säker på att den andre vill hjälpa en så som man behöver.
Intressant ämne!
Skicka en kommentar