hur det kom sig, om vi fått en kväll där på köpet i o m att vi sponsrar en del, kanske var del av något paket? Han slingrade sig en stund och sedan kröp det fram att i höstas när aktiviteten bokades såg det ut som att det fanns pengar till det i projektet. Nu är de pengarna borta sedan länge men vi fick inte avboka så det var bara att betala och se glad ut, hehe.
Över vår åtta-rätters började vi prata smeknamn. Som på många andra ställen har var och varannan här smeknamn. De är mer eller mindre (ofta mindre) smickrande och i många fall vet nog objektet ifråga inte om sitt smeknamn. En kille som skelar har smeknamnet Tittfinta'n. "För man vet aldrig vad han egentligen tittar på."
Det är en tillgång! slog en vid bordet ifrån sig när jag tyckte att det var väl elakt. Om man ska lägga en straff har inte målvakten en aning om vart man siktar. Det är en tillgång!
Jag frågar dem inte vad mitt smeknamn är. Jag utgår ifrån att jag har ett ty jag sticker ut rätt mycket här.
Däremot frågade jag om det hade gjort mig upprörd. Plötsligt var alla väldigt upptagna av att stirra ut i luften och på poängtavlan och överallt utom just på mig. Jag pressade på men ingen ville kännas vid något smeknamn. Jag hoppas bara att det inte är något grovt för om jag får höra att jag kallas något grovt skulle jag bli… ledsen? Jag tror inte att det är något grovt. På hela taget är det en så kallad rå men hjärtlig stämning. Om jag skulle chansa på ett smeknamn hade jag satsat på Nippertippan men ja, får eventuellt aldrig veta om det är det eller inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar