Hemligheter jag har för min make

Att på torsdag, när dagis är stängt och jag ska vara hemma med barnen, kommer jag/vi att städa garaget. Stackars Make, garaget är heligt för honom. Han tycker att det är hans och verkar närapå ta det som en personangrepp när jag har några som helst synpunkter på något som rör garaget. 

Hela vintern har det varit omöjligt att komma in där eftersom Make, som i sin självbild är en mycket noggran och ordningsam person, bara ställt in en himla massa mög - senast av allt en enorm presenning som han tyckt att det varit överflödigt att vika ihop utan istället liksom samlat ihop, stor som ett moln och tung som ett as. Det gjorde mig vansinnig i helgen, när jag ville komma inför att leta efter en cykelhjälm så jag släpade ut hela åbäket och vek ihop det. Det var som att hantera en tung fallskärm.  Make såg sur ut när han upptäckte mitt tilltag, gick och muttrade och försökte komma på något att anmäka på. Med honom är det alltid så att han hade tänkt göra det men. Inte sällan är men:et att jag tröttnar och gör det istället, fast det skulle ingen av oss kännas vid respektive påpeka. Man väljer sina strider.

På torsdag, då smäller det. Moa-ha-ha!