Angående det som är på tapeten nu, det här med att hårt sex blivit så vanligt bland unga personer. Det gör mig olustig till mods, delvis för att jag själv som sextonåring inledde min sexuella bana med en äldre kille som såg det som sin uppgift att så fort som möjligt introducera mig för alla möjliga tänkbara erfarenheter. Det hade väl gjort mindre om han accepterat ett nej, men han, liksom oräkneliga män jag träffat efter honom tog ett nej som en utmaning. "Ja men om jag gör så här istället, känns det bättre?" Nej. "Så här då?" Nej. "Så här då?" Nej. Så kommer han och det är över för stunden men inombords har något förändrats.
Jag har kanske skrivit om det tidigare men något som är helt sjukt och som ingen reflekterar över är serien Sex Education. Först tyckte jag också att den var jättebra men någonstans i andra säsongen började jag få en dålig magkänsla, när det gick upp för mig hur extremt avancerade och erfarna i princip alla av ungdomarna i serien är, och de ska föreställa sexton år. Vi snackar riktigt extrema kinks och fetisher som inte sällan är en identitet för ungdomen ifråga. Allt charmigt förpackat så att tittarna ska känna "Det här är normalt!" Allt är normalt" men om jag som sextonåring sett den serien hade jag nog känt att jag borde ha en kink eller fetish, typ som när jag var tonåring och läste Frida och de skrev så mycket om komplex. Det var komplex hit och komplex dit, alltid med slutklämmen Du är fin som du är! men jag kände mig onormal och utanför som inte hade några komplex och försökte utveckla . Hur sjukt?
Man behöver bo in sig i sin sexualitet. Nya erfarenheter ska man länga efter och drömma om. Det är något som ska ske stegvis, det är en del av charmen, av njutningen. Varje litet steg ska vara spännande och pirrigt. Utöver att jag tycker synd om ungdomarna som kanske gör våld på sig själva för att de tror att alla människor måste ha en spännande kink för att anses intressant tycker jag synd om dem för att de går miste om allt härligt pirr.
3 kommentarer:
Sant och viktigt. Jag tänker också på all porr som är så lättillgänglig nu iom mobiler. Små barn kan se i stort sett vad som helst. Hur fel formas man inte av det?
Såg dokumentären på SVT och mår dåligt. har ju både en son och två döttrar i tidiga tonår. Vi pratar massor om detta hemma men samtidigt vill man hålla en balans i allt. Vet att sonen absolut exponerats för porr och vi pratar mycket om hur det påverkar oss och speciellt när man inte själv har någon sexuell erfarenhet. Tjejerna är fortfarande noviser och jag vill inte börja prata med dem om för grova saker ännu. Vill att de ska kunna vara barn så länge som möjligt.
Förra sommaren blev en flicka i samma ålder som dem utsatt för en våldtäkt på väg hem från skolan i vår sömniga stad. I ett lugnt och tryggt bostadsområde nära oss. Det skakade deras värld. Då pratade vi mycket om vad som är sex och samtycke, de är sunda och kloka. Men de har ännu inte haft egna sexuella erfarenheter, inte varit utsatta för påtryckning av någon de tycker om....jag hoppas de kommer kunna säga nej och stopp och det här känns inte bra...men jag har ingen aning.
Smirfelina: Åh herregud så tunga ämnen men jag blir så varm i magen av att ni pratar om det. Jag hade dött som tonåring om mina föräldrar ville prata om sådant med mig men hoppas verkligen att det är något som blir annorlunda med mina barn.
Duktiga ni är, allihop! Det går nog inte att göra bättre än så!
Skicka en kommentar