Smooth sailing

Seglaren vill göra om sitt kök som nu är på glamping-nivå (inte på det charmiga sättet), men det kommer nog inte hända närmaste åren. Han drömmer om att få in en diskmaskin, en köksfläkt och åtminstone kylskåp i köket. Som det är nu öppnar han en självdragslucka till murstocken och närmare fläkt än så kommer man inte. Kylen och frysen står i ett angränsande rum. Han har ingen lätt yta, 3x4,5 meter med hela sex (!) dörröppningar plus en kamin/vedspis som står där den står. I princip allt i köket är kvar efter det gamla paret som bodde där tidigare, ner till de kantstötta tallrikarna, besticken och de slitna stekpannorna. Non-stickbeläggningen sedan länge betänkligt avskavd och jag fruar inte (!) men jag har sagt till honom att han måste slänga de där stekpannorna.

 

Jaja, eftersom jag har svart bälte i Ikeas köksplaneringsapp och fortfarande, 12 år senare, är väldigt nöjd med hur jag planerade vårt eget kök, erbjöd jag mig att göra ett försök med hans. Jädrar så roligt sådant är. Fick till det riktigt bra, tycker jag. Väggen där han skruvar i öglor på lagom utmanande avstånd från varandra lämnade jag orörd i planeringen. Den behövs till viktigare saker.

 

På hela taget märker jag att Seglaren landat bra i sig själv sedan vi sågs första gången för ett drygt halvår sedan. Inte så att han gav ett oroligt intryck tidigare men hans förutsättningar var väl lite sådär, att äga två olika fastigheter med två olika ex (innan slutet av februari blir han utlöst från den ena och köper loss den andra – allt är påskrivet och en enorm lättnad), ett ganska rejält renoveringsprojekt framför sig och inte riktigt veta vad han sökte för typ av relation. När han och jag först började mejla med varandra hade han precis börjat dejta en annan tjej och jag förutsatte att det inte skulle ändras, men vi fortsatte skriva med varandra och ganska snart kände han (tydligen) att den andra tjejen inte var riktigt det han sökte. Dels det här med läggningen, han hade varit tydlig med vad han ville ha efter att mer eller mindre försakat det i alla tidigare relationer, och hon hade sagt att hon var på men när de sågs fick han inte känslan av att hon genuint ville, så det blev aldrig något annat än vanilj. Dessutom ville hon ha hela paketet, siktet inställt på att flytta ihop och 'ha mig som plastfarsa till sina ungar'. Samtidigt mejlade han med mig som beskrev det jag behövde, och mitt plocka-russinen-ur-kakan-koncept. Plastfarsa eller "…sedan åker jag hem till mig" sa Seglaren och gjorde vågskålar med händerna. Ganska enkelt val.

 

Han kommer aldrig vilja flytta ihop med någon igen, antagligen inte ens 'bli ihop' med någon på det sättet igen, sa han senast.
Det gör mig glad för med åren pratade Äventyret allt oftare om att han 'offrade' att ha en riktig relation för min skull. Jag sa aldrig annat än att jag inte skulle vara annat är förstående om han valde en annan relation men han ville inte vara med någon annan än mig så moment 22 och inte så att jag kände dåligt samvete för det var ändå hans val, men det var ändå en belastning, som att han ständigt hade ett litet övertag. Jag har varit lite orolig att Seglaren ska ge sig ut och leta efter någon som kan bli hans flickvän men sedan helgen känner jag mig mycket lugnare i att han är lika nöjd med oss som jag är. Han tjatar inte ens om frekvens, vilket är en oerhörd lättnad efter Äventyret. Du kommer hit när du kan säger han, och så är det inte mer med det.