måndag 13 april 2026

A place where things go to die

Min ID4 är fortfarande uppfuckad, ursäkta franskan. Förra söndagen behövde vi ju bärga den men när personalen på verkstan kom till jobbet tisdag morgon fungerade den finfint. Igår samma visa igen. Jag var runt en massa ärenden på förmiddagen men på eftermiddagen vägrade den starta och har varit typ död i ett dygn, tills idag vid lunchtid. Så kan man ju inte ha det. Nu står den hos vår lokala VW-verkstad som lovat att göra felsökning under veckan.

 

Messade med Seglaren som var frustrerad på sin symaskin. Japp, karl’n har (hade) en (second handad) symaskin. Jag häpnade när jag såg den första gången men jo, ”jag är rätt bra på att sy” sa han. Igår försökte han byta en dragkedja på båtkapellet och det ville sig inte alls, senare på eftermiddagen fick jag en bild på symaskinen efter att han avreagerat sig på den med en slägga och därmed befäst det han brukar säga om att ingen maskin någonsin vunnit över honom. Symaskinen såg faktiskt ganska besegrad ut men vill påstå att ingen av dem vann.

 

Jag frågade om jag fick låna hans slägga till min bil men han rekommenderade brand istället, lättare med ersättning från försäkringen. Då undrade jag om han kunde ta med något hem från jobbet för att ge bilen en knuff i rätt riktning, en bazooka eller så. På alla arbetsplatser finns ett utrymme där grejer som borde slängas hamnar, trasiga stolar är en klassiker. Borde finnas där också tyckte jag, det skulle duga med något som inte är helt uttjänt utan kanske bara har lite dålig sprutt. Sprängmedel som passerat bäst före-datum till exempel, ingen vet hur det ska sorteras (ej brännbart) så då hamnar det där istället. Han lovade kolla upp det, villkorat att hans symaskin inkluderas om det nu ska smälla. Släggan var tydligen bara en aptitretare. 

Inga kommentarer: