Det blev lite tokigt igår. Vi städade ut, packade bilarna snudd på ännu fullare än de var när vi åkte dit och sedan började jag göra mig i ordning för Seglaren. Make och barnen åkte hemåt och när jag såg deras bil rulla iväg pustade jag ut, det är alltid jobbigt att ha dem runt mig när jag är på väg in i det andra. I alla fall, jag stod i badrummet efter duschen, färdigsminkad och nöjd. Eftersom de åkt och jag var lite varm gick jag utan en tråd på kroppen för att klä på mig på övervåningen. När jag passerade tamburen såg jag liksom i ögonvrån en äldre, vithårig man, typisk öbo, som stod utanför ytterdörren och eftersom det är fri sikt därifrån upp i trappan dök jag in i Sons sovrum och såg mig desperat om efter något att skyla mig med. Jag ryckte åt mig första bästa filt och snodde om mig. Samtidigt hade mannen börjat knacka på dörren och just som jag var på väg för att höra vad han ville öppnade han dörren och klev in. Han blev rätt förvånad när han fick syn på mig och visade fram några mojänger, som förklaring till vad han gjorde där.
Då slog det mig att det var ju han som Make träffat där i torsdags, han ska fixa vår varmvattenberedare som läcker men vi hade inte avtalat någon tid eller så.
Jag trodde han var ensam här mumlade mannen och syftade på Make.
Nej, det är jag som är ensam här! Du kan ju inte bara gå in! sa jag, mer än en smula upprörd.
Men så tänkte jag att jaja, han vet ju var varmvattenberedaren finns så jag viftade mot övervåningen och stegade själv tillbaka till badrummet där jag åtminstone hade min pyjamas. Väl där gick det upp för mig att filten jag svept om mig, en virkad historia, har mer än lovligt stora maskor. Jag hade lika gärna kunnat skyla mig med ett fisknät. Tänkte inte på det.
Egentligen borde jag ha pratat med honom om att byta luftvärmepumpen också men ville bara att han skulle gå så det får faktiskt Make göra en annan gång. Han sa förlåt sedan, innan han gick och när jag fått på mig lite kläder. Jag sa att jag fattar att det var ett misstag men jag tycker ju att det är obehagligt när någon bara går in i huset sådär.
Seglaren fick sig i alla fall ett gott skratt när jag berättade. ”Du gjorde nog hans dag.”
Med tanke på hur mycket av min ända han måste ha sett genom filten gjorde jag nog snarare hans år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar