måndag 20 april 2026

Måndagsbetraktelser

Även på ett annat ställe tror jag att det spökade, lägenheten där Make och jag bodde innan vi flyttade till huset.
Fastigheten var från tidigt 1900-tal och det var något med köket. Jag vet inte hur många gånger jag mitt i matlagningsbestyren drog efter andan för att säga något spontant till den som kommit in och ställt sig strax bakom mig men precis när jag öppnat munnen för att säga Kan du duka? eller Kolla vilken fin avokado! insåg jag att det inte var någon där. Det är väl sånt som händer men där hände det precis hela tiden. Det lustiga är att Åsa på förra inlägget kommenterade nästan identisk upplevelse, mina ord i hennes kommentar liksom!

 

Medan jag skurade trall och spaljéer i lördags lyssnade jag igenom tre P3-dokumentärer. Två och en halv, snarare. Den tredje, om ’Fallet Sofie’ klarade jag inte av att lyssna klart på. Inte för innehållets skull i sig, det blev bara för plågsamt att lyssna på förhören som hölls med henne, 14 år gammal som tagit mod till sig och polisanmält en rad övergrepp men blir totalt förödmjukad. Hennes dialekt träffar rakt i magen, det var som att höra mig själv som 14-åring, och den där okänsliga polisen som… Vet inte, som en pinsam och tondöv pappa, hur han resonerar med henne om hon verkligen trott att hon skulle få droger gratis, utan att mannen skulle kräva något i utbyte. Mhmmmm… men om du nu visste att han skulle… varför gick du dit igen då? med nyfiket tonfall, så där som man låter när man verkligen försöker förstå varför någon valt att göra något riktigt dumt.


 Det blev för mycket och jag bytte till en go’ dokumentär om ett misslyckat rån istället. En av de intervjuade rånarnas berättelse hade lästs in av en skådespelare och han lät tämligen gay. Undrar just vad den riktiga rånaren tyckte om det röstvalet. Får för mig att de är ena rediga machotyper, rånare.

 

I veckan fyller jag år och för första gången på många år är jag förväntansfull. Jag är väldigt, väldigt sugen på den där ringen. Nu när jag provat att ha den på fingret är det som att något saknas när den inte är där. Så laddad att jag till och med överväger att fixa naglarna på salong igen, har inte gjort det på flera år. Gellack, inte några otäcka förlängningar och bara nu över sommaren. Till hösten och vintern vill jag ändå bara ha nyanser av rött och det kan jag lika gärna göra själv hemma. 

Inga kommentarer: