Det är stor efterfrågan på att besöka oss i Frankrike i sommar och jag känner viss stress över det. Det får inte bli för mycket. Senast i raden hörde min kusin, som jag alltid varit väldigt tight med, av sig och sa att de funderar på att tågluffa söderut och undrade om de i så fall kan bo hos oss några nätter. Jag blev tvungen att rita upp veckorna 28-31 för att se vem som kommer när men kunde ändå inte ge ett klart svar eftersom mina föräldrar har företräde och om de vill komma ner är det liksom fullt sedan. Om de inte vill komma kan jag stuva om i planeringen och göra plats åt kusinen vecka 29. Skrev en lång utläggning till henne om de logistiska utmaningarna och fick en hjärt-reaktion tillbaka. Vet inte om hon blev sur. De är så generösa och har folk i sin sommarstuga hela tiden.
Syrran och hennes man är på riktigt grön kvist efter att turismen exploderat nu efter pandemin. De har aldrig haft mer att göra och åker runt i Europa. I april ska de vara i Paris i två veckor för att jobba med sin partner där. De har hyrt en urläcker lägenhet och hyrt in nanny till barnen. Nu har de köpt en båt också, en rejäl motorbåt som ska ligga någonstans i Sorrentotrakten. Det är business, de räknar hem den investeringen på nolltid, men i juli när jag och barnen är där fyller yngsta kusinen år och syrran sa att de kan blocka båten den dagen, så tar vi tåget ner till Neapel och gör båtutflykt över dagen.
Lite fundersam var jag, varken syrran eller hennes man har båtvana (har insett med båten i Frankrike att det inte bara är att tuta och köra) men det ingår skipper så då känns det lugnt.
När jag nämnde Neapel för Lisa igår såg familjens halv-norditalienska ut som att hon svalt en levande groda, hehe. ”Jag vet men säg det ändå” sa jag så då sa hon vad hon tycker om Neapel. Det stämde ungefär med vad jag gissat. ”It’s a jungle. There are no rules. It’s a horrible place.”
Det har jag lärt mig, man får aldrig några pluspoäng hos italienare för att man har relationer med Italien, om det rör sig om något söder om Florens. Terrones kallar norditalienarna dem för. En nedlåtande nyans av bönder.
2 kommentarer:
Alltså, jag måste tyvärr stämma in. Har inga italienska rötter - men Sorrento var helt vidrigt. Fyllt av rika italienska gubbar men 25 åriga "smycken på armen" och en stämning av att samtliga vill skinna dig på allt vad du ha, lura dig till vad som helst, ta tre gånger så mycket betalt av just dig, bara för att de kan. Känslan mot slutet av veckan var att jag inte ens ville fråga om vägen till bussen typ, för att alla bara lurar dig, på vad som helst. riktigt osympatiskt, och vädigt oitalienskt om man jämför med andra delar av landet som är så sjukt gästfria. Så hoppa på båten fort! ylva
Vi var i Sorrento på bjudresa för ungefär 12 år sedan och jag delar helt din bild. Har aldrig i Italien ätit så dålig mat som på den resan. Vi betalade inget själva men förstod mellan raderna att den naiva reseledaren blev totalblåst. Han var så glad över att busschauffören valt ställen, så att vi fick äta där lokalbefolkningen åt. Pyttsan! Busschaffisen fick solklart kickback från de urusla ställen han körde oss till.
Nä, vackert som bara den men nej tack i övrigt 😆
Skicka en kommentar