Så till slut blockade jag Äventyrets kontakt i mobilen och skrev till honom att jag kommer stänga mejlen han skriver till. Den använder jag ändå inte till något annat. Om jag sedan stänger den eller ej återstår att se. Vill inte göra mig av med all kommunikation förrän jag är helt säker på att han gett sig. Att välja "Blockera uppringare" i telefonen var ett stort steg. Jag har aldrig tidigare blockat någon och det känns omoget, verkligen sämsta sättet att icke-lösa en konflikt, men också ett tydligt statement. Inte så att det inte finns alternativa sätt för honom att kontakta mig, men hoppas att han bara låter mig vara nu.
De sista mejlen innehöll lite blandad kompott: Jag mår inte bra, är eventuellt psykiskt sjuk och han rekommenderar mig att söka hjälp snarast. Om jag vill ha hans stöttning i det ställer han gärna upp, av ren och skär omtanke. I ett annat mejl skriver han att det är över, att han från slutet av juli/börjat av augusti bara velat ge mig sin stöttning men inte velat ha mig längre (vilket är exakt tvärt emot vad han skrev i lördags, om att börja om). Det var det där krispiga om att jag fyller 43, börjar bli gammal och snart kommer ingen vilja ha mig alls. Sedan en runda om temat slut shaming, att vem jag än träffar i framtiden så kommer aldrig respektera mig utan bara se mig som … . Han envisas med att tala om andra män i plural, vägrar tro på att jag bara skulle träffa en i taget. Jag är bekräftelsesökande och ytlig, mentalt labil och oärlig. Jag fattar inte att kärleken han kan erbjuda mig är det enda äkta jag någonsin skulle kunna hoppas på att få uppleva och förstår jag verkligen konsekvensen av att säga nej till den? Som Lasse Holm sjöng på det glada 80-talet "E de' det här du kallar kärlek vill jag inte längre va' me'"
Vet ju att Äventyret letar svaga punkter, det är därför han håller på som han gör men han är på helt fel ställen och petar. Han har alltid intalat sig att han känner mig men det gör han inte och det visar sig nu när han försöker hitta ett sätt att komma åt mig. Däremot har jag stenkoll på hans svaga punkter. Det har kliat i fingrarna många gånger på att trycka till honom med Seglaren och hur relationen utvecklats men jag har låtit bli, dels för att jag inte vill sådan och dels för att det känns billigt att använda Seglaren som slagträ. Jag kan inte ta ansvar för det Äventyret lägger på mig, men däremot för vad jag själv gör och hur jag uttrycker mig.
8 kommentarer:
Det är så intressant hur han får ihop logiken: du börjar bli gammal och ful, är ytlig och oärlig. Det ingen annan kommer vilja ha, alltså dig, vill trots allt han ha. Och hans kärlek, som just nu består av smädelser och förakt, är det du borde efterfråga. För det är det enda rätta.
Suck alltså. Ändå bra att du blockade honom så att du kan få lite lugn och ro och kunna fokusera på det goda och härliga i livet.
Det ryms mycket i en människa - och inte allt är vackert när det kommer upp till ytan. En försmådd man. Tråkigt att så många år får ett så bittert -och orosskapande-slut. Men bra att det Äventyret är slut! Hoppas det landar hos honom och att han lämnar dig ifred nu. Tur tänker jag också att han inte varit en hemlighet i ditt äktenskap - din make vet ju redan. Ett orosmoln mindre. Segla vidare😃/Maria
Från mitt perspektiv tror jag för det första att han är den med problem med den mentala hälsan. För det andra hoppas jag att du har planer för hur du gör om han eskalerar? T.ex. dyker upp där din familj är, stalkar, eller värre. Jag kanske katastroftänker men han har ju redan dykt upp i sin bil när du uträttade dina vardagsärenden för att få kontakt med dig och han känns verkligen inte stabil just nu på dina beskrivningar. Det är mindre det konkreta innehållet i det han skriver och mer det att han motsäger sig själv, intensiteten, skällsorden och de sexuella anklagelserna. Var försiktig! Annika
Ja, jag vet. Komiskt dessutom att han alltid berömmer sig om att vara så logisk och analytisk och intelligent. Vardånånstans? vill man fråga 🙄
Ja, det var sannerligen på tiden! 🥰
Jag har tänkt ganska mycket på det och just det har varit den primära anledningen till attenuated inte blockat honom tidigare men dels tror jag inte att han skulle komma hem till mig, särskilt inte när min familj kan vara hemma, och så känner jag mig inte riktigt lika sårbar längre. Är fortfarande beredd att vända mig till polisen om det skulle behövas men tror inte att det är i närheten av tillräckligt grovt för att de skulle göra något men med lite tur kanske någon ändå hade kunnat prata med honom och förklara att det inte är okej. Vet inte om de gör sådant men kanske kan se det som brottsförebyggande åtgärd. Nå, vi håller tummarna för att det inte ska behövas så klart! Tack för omtanken! 😘
Låter som han mest beskriver sinaegna tillkortakommandet men lägger de på dig 😂😂 Bra gjort, du är klok!
Väldigt sorgligt att det som var ert fina samspel en gång, bleknar av nuvarande dumheter.
Skicka en kommentar