Ni minns Persona Non Grata, som vi blev påtvingade? Det verkar som att hon äntligen sitter löst. Chefen har börjat höra sig för hur vi tycker att samarbetet med henne fungerar. Det har vi talat om tidigare men skillnaden är att chefen numera har med sig ett block där han skriver upp vad vi svarar. Han samlar på sig viskar vi och nickar menande åt varandra med en varm känsla av att se ljuset i slutet av tunneln.
Han borde ta med blocket in till den lilla kurviga på Ekonomi säger vi. Hon är PNGs favoritperson. Igår satt hon där inne vid tre olika tillfällen och tjõtade (som hon antagligen själv hade sagt på sin breda göteborgska). Den lilla kurviga slängde desperata HJÄLP MIG-blickar genom glasväggen men vi tittade åt andra hållet och skyndade på stegen. Så mycket för det civilkuraget och hjälpa en kollega i nöd.
En annan störig jävel är Pekka, vår självgode finska kollega. Utöver att vara självgod är han närmast inkompetent på sitt jobb. Däremot är han duktig på teknik så konstruktörerna älskar honom men nu jobbar han inte med teknik, han jobbar med inköp och det är han inte bra på. Inte så att det är hjärnkirurgi vi håller på med. Det är ganska enkelt. Hitta det som påverkar mest och försök göra så att det påverkar mindre men dels har Pekka noll analytisk förmåga och dels tycker Pekka inte att det är roligt, han tycker att det är roligare att visa hur duktig han är på att förstå tekniska lösningar.
Här om dagen pratade jag med vår gemensamma chef som fått klart för sig att Pekka underlåtit att göra något av det mest självklara, grundläggande han borde ha gjort och på grund av det (förutom att vi betalat mer än vi borde) hade vår CEO fått en grej på sitt bord, han satte sig snabbt in i vad det handlade om innan han godkände (bra där!) och ställde en relevant och befogad motfråga till vår chef: "Vad fan håller vi på med?!" Möjligen annorlunda formulerad, det vet jag inte, men jag förställer mig att det var så han uttryckte sig.
Nu håller jag på med en genomlysning av vad Pekka borde ha gjort men inte gjort och jag skulle ljuga om jag påstod att det inte är med viss glädje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar