Idag är en stor dag för idag fyller Son tio år! Jag har varit mamma i tio år! Wow!
Det var lite dramatiskt när han föddes. Jag har fortfarande inte riktigt klart för mig varför, men han måste haft dålig score på Apgarskalan för jag minns att undersköterskan (som talat barnspråk med mig hela förlossningen) frågade Make om han ville klippa men barnmorskan var väldigt bestämd: "Nej, JAG klipper." Sedan ett barskt Kom med! till Make och så försvann de med bebisen. Många gånger har jag reflekterat över vad jag kände då, nämligen: Ingenting. Eller möjligen: Skönt. Jag hade frossa och var glad att det var över. I bakhuvudet hade jag det jag intalat mig så länge, de har koll, de löser allt, det finns inget att oroa sig för. Jag frågade sköterskan som var kvar om allt var lugnt och hon sa Jaja, det är ingen fara.
De kom tillbaka efter ett tag, Make med bebisen i famnen, känslorna all over the place som prinsen sa. En läkare kom och förklarade för mig vad som hänt. Okej, sa jag. Han mår bra nu. Fint. Make var betydligt mer skakad, för honom var de första ögonblicken som pappa oerhört traumatiska men ingen frågade honom hur han mådde och hans röst tjocknar fortfarande när det där kommer på tal.
Egentligen först när Lill föddes, en perfekt förlossning, förstod jag vad som saknats känslomässigt hos mig med Son, för det hängde i, vet inte hur länge. Alla sa att jag var en så "cool" mamma, oroade mig inte för något men egentligen var det nog något som saknades hos mig. Förstod först senare, att det jag kände för Lill när hon var bebis kände jag inte för honom. Jag har tänkt att det där som de tjatar om, med anknytningen, det kanske ligger något i det.
Nå, han är en helt fantastisk kille. Vi är så stolta över honom. Älskar med honom att han är en bra kompis, omtänksam och osjälvisk. Han har inga som helst behov av att hävda sig och bedömer folk efter hur de behandlar andra. Utöver det är han smart, fyndig, härlig humor och är väldigt duktig i skolan fast han knappt behöver anstränga sig. Han har mycket både från mig och Make. Från mig det introverta, livsnjutare, eftertänksam. Från Make de sunda värderingarna och förhållningssättet till framgång och status. Sådant märks tidigt. Älskade barn!
3 kommentarer:
Grattis och hurra! Till er båda <3
Grattis! 🎂
Tack! 💕
Skicka en kommentar