I söndags körde vi två timmar norrut, hamnade i Toscana på vingården som syrran och hennes man nu i princip köpt. Det är bara tillträdet kvar inom någon vecka eller så. Det är ett helt underbart ställe, jag var alldeles lycklig när jag gick runt där. 300 olivträd, fruktträdgård, en vinodling som ger ca 1500 flaskor om året (men som man behöver börja om från början med så tar några år innan första ’utdelningen’. Flera stora fikonträd, massor av rosor och lavendel. Tennisbana och rejäl pool, båda med utsikt över böljande kullar men i skriande behov av en rejäl dos kärlek. Nuvarande ägarna slutade underhålla när det närmade sig försäljning. Sju sovrum kanske, gissar lika många badrum. Man tappade räkningen. Tjocka stenväggar och tegelgolv. Rejält lantligt kök med massiv mörkgrön gasspis. De ska ha det för event, bröllop, high-end airbnb. Husfru, kock och tenniscoach om man vill.
Igår åkte vi in till centrala Rom, inledde med gelato på ett favoritställe, besökte Peterskyrkan och hängde runt i Prati där syrran bodde innan de flyttade ut till Olgiata. Det känns att gå runt där, så mycket tid jag tillbringat där, kört barnvagn eller låtit dem gå balansgång på murarna, minnen knutna till vart och vartannat gathörn. Här har tiden gjort en hållplats. Vi gick förbi porten på Borgo Pio där vi bodde för syrrans bröllop, när jag var höggravid med Lill. Jag känner mig hemma, kan svara på ”ursäkta, vet du var…”-frågorna på trottoaren, lite smickrad att se ut som någon som vet. Mötte upp syrran och kusinerna, åt en pizza värd namnet och ytterligare varsin gelato på ett annat favoritställe. Maxad sista dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar