Fick feeling och ABBA-lyssnar på Spotify. Är det tisdag så är det. Jag hatar tisdagar, tillsammans med c:a 80% av universums invånare. På tisdagar är allt tillåtet.
Jallafall, kommer fram till Slipping through my fingers men stänger av. Kan inte lyssna på den. När vi gifte oss höll inte mamma något tal, hon har liksom inte riktigt förmåga att uttrycka sig, är inte kompis med ord. Däremot hade hon (med pappas hjälp) satt ihop ett bildspel med bilder på mig från dagen jag föddes tills jag gifte mig (de saxade in en bild på slutet), och så spelade de Slipping through my fingers. Stundtals lite 'pinsamt', bilderna på den sura tonåringen som blänger mot kameran eller gör sitt bästa för att inte bli störd i sin lilla bubbla, men ändå så fint. Oj, så rörd jag var.
Det var, bortsett från när vi sa Ja, det mest känslosamma delen av hela dagen men nu undviker jag den. Blir gråtig bara av de första textraderna.
Det där med att vara känslosam är liksom inte min grej. Inte på det sättet i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar