Våldsfantasierna

 I lördags var Lilltjompan och jag på Maxi och handlade. Jag blev vittne till en liten incident där ett par höll på att, av misstag, köra på två kvinnor med sjal om håret (lär mig aldrig vad som heter vad). Jag stod snett bakom han som körde vagnen men såg hans blick speglas i deras blick när de passerade varandra, hela hans stora kropp utstrålade JAG HATAR ER. 

De gick vidare och jag några meter bakom. Så säger hans fru med hög röst: Haha! Du borde kört över dom!

 Mitt raseri. Först tänkte jag att jag tar sats med min kundvagn och kör rakt in i henne och sagt Jag tänkte bara att jag borde köra över dig. Jag var faktiskt på väg, men ja, tog väl mitt förnuft till fånga. Och att springa förbi dem, vända och se dem i ögonen och säga Sådär säger man faktiskt inte! kändes liksom... nej. 

Så  jag sa inget och jag gjorde inget men fantiserade om våld och skadegörelse och förolämpningar resten av handlingsturen. Och närapå resten av helgen för den delen också. Annars brukar jag finna mig snabbt och vara bra på väl avvägda come-backs men när folk är så dumma i huvudet slår det slint för mig. Jag vill bara placera en effektiv armbåge i ansiktet på dem. Jag intalade mig att jag undvek konflikt för lilltjomps skull, hon hade blivit livrädd, lilla gumman. Men vad jag antagligen borde ha gjort var att uttala någon sorts stöd för tjejerna. Typ sagt högt Vilken jävla idiot! och hoppas att de hört. 

Vad hade ni gjort?