Livet osv

 Det är ändå fortfarande "sådär" på jobbet. Tycker att jag haft måndagsångest typ varje vecka sedan semestern och kan inte påminna mig att jag haft det någon gång tidigare, annat än senast jag (kort) arbetade med konsumentprodukter. Det kanske inte är konsumentprodukternas fel, mer än att det är mina enda två erfarenheter av att jobba i mindre företag. 

Det kommer skruvade smashbollar från så många olika håll, och jag känner mig helt oförberedd på att fånga dem samtidigt som det som tar mest av min tid är sådant som jag på pappret är överkvalificerad för men heller inte har jobbat så mycket med, och därför heller inte är bekväm med. Materialanskaffning, leveransbevakning och sådant. Och så är jag lite tveksam till vissa saker. Tror inte riktigt på det jag borde tro på. Är kanske cynisk men drar alltid öronen åt mig när visionerna blir för stora, för gyllene, för mycket ompa-ompa, berömmelse och evigt liv. 

Det var i alla fall en skön helg. Många timmar i skogen med svampkorg och picknick. Cass älskar det och har visat sig inte bara ha näsa för kantareller utan också ett jädra lokalsinne. Det är ingen självklarhet. Igår var Lill med också och hon var så duktig, travade på i rejält kuperad/ojämn terräng på sina små ben. Hon klagar tamejtusan aldrig. Till slut, när vi var på väg tillbaka och ärligt talat en liten smula vilse (vi visste åt vilket håll vi skulle, bara inte exakt hur vi skulle ta oss dit) men kom lite fel på 'at och det var jobbigt att klättra uppför en alldeles för brant slänt satte Lill sig och ville inte resa sig. Hon sa inte ett ord om det, men var uppenbart trött så jag bar henne på ryggen. Jag tycker om att bära henne när hon behöver det. I natt drömde jag att vi var i skogen, någon skulle ta henne ifrån mig och det var inte säkert att vi skulle ses igen. Jag var så ledsen, kudden alldeles våt när jag vaknade. Tror det är lille Tim som spökar. Ni har vi skrivit på namninsamligen? Man ska inte gnälla på Sverige, men då och då är vi ett jävla rövland.