Son är så söt när han drar runt på "sin" pall. En ganska otymplig trappstege från Ikea som jag spraymålat knallröd. Den står i köket och så snart man pysslar med något där hör man det hasande ljudet och tapp-tapp-tapp när han klättrar upp för att se vad man gör.
Igår pekade han på en gul konserv jag har på prydnadshylla, franska sardiner i citron och Son ba': "Makrill!"
Makrill? Var fick han det ifrån? Vi har aldrig någonsin haft makrill hemma men plötsligt pratar han om makrill och knäckebröd. Är det något han fått på dagis? Äter han det? Glömde fråga imorse när jag lämnade.
Annars älskar jag när han säger "En sån har vi på dagis!" Blir så varm i hjärtat över att han har ett vi som inte är familjen. Han skapar sina egna sammanhang. Och han har sina kompisar. Så gulligt att man kan vara treåthalvt och ha kompisar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar